Få framsteg under klimatmöte i Bonn

Skärpta målsättningar om utsläppsminskningar och tydliga finansiella åtaganden, det var vad som stod på miljöorganisationernas kravlista inför FNs nyligen avslutade klimatförhandlingsmöte i Bonn.

Mötet har sedan länge setts som en mycket viktig del i det förhandlingsmaraton som ska leda fram till det viktiga klimatmötet COP15 i Köpenhamn i år. Förhoppningen är att man där ska kunna förhandla fram ett nytt klimatavtal som ska kunna ta vid när åtagandena som gäller inom det nuvarande Kyotoprotokollet tar slut. Få framsteg gjordes dock under mötet.

- Den mest nedslående utkomsten från mötet är att industriländerna inte avancerade när det gällde att sätta utsläppsmål som står i paritet med vad forskningen anser vara nödvändigt. Det är fortfarande ett mycket stort gap mellan vad forskarna anser vara nödvändigt och vad världens rika länder anser vara rimligt. Detta gap kommer att sluka många av världens mest utsatta människor om inte attityden och takten i förhandlingarna förändras, säger Meena Raman, tidigare ordförande i Friends of the Earth International.

Att gapet är för stort håller även Sveriges chefsförhandlare Anders Turesson med om. Han och hans kollegor beklagade under EUs presskonferens att flera länder, bland annat Japan och Kina, visat på så bristande vilja till att åta sig stora utsläppsminskningar.

Avaaz international visade med hjälp av kameler och beduiner hur effekterna av ett dåligt klimatavtal kan komma att te sig. (Klicka på bilden för större version.)

Japan var också ett av de riktiga bottennappen under veckan när de lanserade att de åtar sig att minska sina utsläpp med ynka åtta procent till 2020 - långt ifrån vad vetenskapen anser nödvändigt. Ryssland har ännu inte lagt fram några siffror. Många hade även hoppats att maktskiftet i Vita huset skulle förändra USAs ståndpunkter i de internationella klimatförhandlingarna. Tyvärr är den nya administrationens linje ännu skrämmande lik den gamla. Vi vet ännu inte om det bara är en tidsfråga innan den nye presidenten får med sig resten av landet bakom en mer progressiv klimatpolitik som kan förändra landets linje eller om de klimatvänliga orden under valkampanjen mest var "hot air".

Tyvärr kom det dock inte heller från EU själv några starka signaler om att man förstått allvaret i situationen. Snarare tvärtom. Sedan tidigare har man från nords sida åtagit sig att bidra med substansiella finansiella resurser för att stötta syd både mot en övergång till mindre klimatpåverkande samhällen och för de anpassningar av samhällen som krävs för att bemöta klimatförändringarna. Samtidigt som klimatmötet pågick i Bonn genomfördes ett ECOFIN-möte i Luxemburg där många hade hoppats på att se några siffror på hur mycket EU kommer att bidra med för detta.

- Istället för att sända positiva signaler till förhandlarna i Bonn svek EU i att ta sitt ansvar och öppnade för en möjlig "double counting" av resursöverföring från nord till syd. I värsta fall innebär det att nord EU vill tillgodoräkna sig pengar som läggs på att köpa upp utsläppsminskningar i syd istället för att göra dem på hemmaplan till de resurser som ska hjälpa världens mest utsatta att tackla ett problem som de inte skapat själva, menade Sonja Meister från Friends of the Earth Europe.

När det gäller finansieringsfrågan lades två mer konkreta alternativ fram under mötet. Norge vill se en global utsläppshandel där en ökande mängd utsläpp auktioneras ut varje år. Vinsten från auktionen skulle användas som resursbas för syd. Mexiko har istället föreslagit ett mer klassiskt fondsystem dit rika länder bidrar i förhållande till inkomst per capita, BNP eller liknande. Det senare sågas dock av CAN International eftersom de misstänker att denna lösning inte skulle kunna bidra med tillräckliga resurser. Sverige har ännu inte tydligt tagit ställning för eller emot något av förslagen.

Greenpeace-aktivister låste under den näst sista dagen av förhandlingarna in sig i en bur och lät ett högt klimatlarm ljuda över konferenshotellet där mötet låg. (Klicka på bilden för större version.)

När det gäller finansieringsfrågan tycks förhandlingarna ha hamnat i något av ett dödläge; syd vill veta hur mycket pengar som nord kommer att bidra med medan nord vill veta vart pengarna ska gå och hur de ska användas innan de ger några konkreta summor. Här är även diskussionen om tekniköverföring också känslig. Många länder inom G77+Kina kräver att få tillgång till patenterad clean-tech. Här menar dock EU att mycket av tekniken redan finns tillgänglig och att det är användningen av den som saknas.

- Patentlagstiftning är en viktig drivkraft inom det ekonomiska systemet, menar Sveriges chefsförhandlare. Om den tas bort kan det i längden vara mycket negativt för klimatet. Man kan dock tänka sig olika lösningar på situationen - använda statliga medel för att köpa upp patent eller genomföra gemensamma forskningsprojekt för att nämna några.

Några ljusglimtar i mörkret var att bland annat Bolivia motsätter sig att regnskog ska kunna köpas och säljas på en utsläppsmarknad och att Brasilien motsatte sig att industriländer ska kunna köpa sig fria från utsläppsminskningar genom att investera i kolkraftverk där koldioxiden sedan lagras i marken så kallad Carbon Capture and Storage - CCS.

Trots de få framstegen har i alla fall parterna nu ett gemensamt dokument att utgå ifrån vid nästa förhandlingsmöte. Detta dokument rymmer en enorm mängd spretiga förslag och viljor. Utmaningen blir att under kommande halvår reducera denna textmassa till en rad konsensusbeslut. Under EUs presskonferens konstaterade man att man kommer att behöva avhandla 8 sidor förhandlingstext per dag under de förhandlingsdagar som är kvar innan årsskiftet. Detta är förstås i princip omöjligt vilket kan öppna för ett visst mått av kohandel i Köpenhamn när kompromisser ska hittas och ett avtal pressas fram.

Sveriges chefsförhandlare Anders Turesson är dock fortsatt positiv till att ett avtal kommer att kunna nås i Köpenhamn. Som förhandlingsläget ser ut nu kan det dock bli tal om ett mycket svagt och i det närmaste skelettartat avtal. Det verkliga arbetet med att skapa mekanismer och regler för att undvika de värsta effekterna av klimatförändringarna fortsätter långt efter den 19 december då Köpenhamnsmötet avslutas.