Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 13, 27 mars 2009 Vatten på agendan Världsvattenforum i Istanbul, FN:s Världsvattendag och tillkännagivandet av mottagaren av Stockholm Water prize har den senaste veckan satt en lågt prioriterad fråga på agendan. Förhoppningar finns att vattnet på allvar ska ta plats i klimatdiskussionerna. Årets mottagare av vattenpriset, Bindeshwar Pathak, har arbetat med sanitetsfrågor sedan 1970 då han grundade Sulabh Sanitation Movement. Genom att skapa alternativ till de ohälsosamma latriner som använts i slumområden, byar och städer har han förbättrat livet för miljontals indier. Han driver också skolor och annan social verksamhet. Snålt spolsystem Han föddes i en brahminfamilj men blev tidigt medveten om de kastlösas situation och har sedan arbetat för att stärka deras rättigheter. Toaletter och tvättanläggningar som bygger på hans teknik används i dag av mer än 10 miljoner människor och börjar också spridas utanför Indien. Spolsystemet är snålt och avfall omvandlas till biogas. Till en liten kostnad kan man nyttja toaletterna och denna finansierar sedan verksamheten. Prissumman för vattenpriset är cirka 1250 000 kr (150 000 dollar). - Han är ett häpnadsväckande exempel på hur en enskild kan påverka situationen för miljontals människor, säger Per-Arne Malmqvist från Stockholm International Water Institute, när han presenterar mottagaren vid ett seminarium i anslutning till världsvattendagen. På seminariet diskuteras bland annat hur vattenfrågan ska få genomslag i klimatdiskussionerna. Klimatförändringar och vatten har mycket med varandra att göra. Bland annat hotar än mer oberäkneligt väder och ytterligare vattenbrist. - När trycket på vattenresurserna ökar hårdnar konkurrensen och risken för konflikter blir större, säger Joakim Harlin från FN:s utvecklingsprogram (UNDP). Delat vatten Att länder delar på vatten är mer regel än undantag. Floder, sjöar och vattenmagasin berör ofta fler nationer. Klimatförändringarna är på de flesta håll än så länge ett mindre akut hot än till exempel befolkningsökning och växande ekonomier. En grupp som drabbas särskilt av både klimatförändringar och brist på vatten är kvinnor. En lösning på flera problem skulle vara fler kvinnor i beslutande positioner menar Joakim Harlin. För övrigt betonar han att internationella institutioner bör bidra med expertis. När avtal om vatten tas fram finns starkare och svagare parter. Att hjälpa till att bygga likvärdiga beslutsunderlag ger färre konflikter. - Men det är viktigt att inte komma med en agenda utan fokusera på vad parterna kan tjäna på samarbete i form av till exempel ekonomisk utveckling. Sedan kan man tala om hur vattnet konkret ska delas. Daniel Nord från SIPRI som analyserar väpnade konflikter menar att vatten sällan är ensam orsak till en konflikt. Land, råvaror, politiska övergrepp och etnicitet bidrar också. Han tycker att man ska ta påståendet om att vatten skapar krig med en nypa salt. - Men det är viktigt att skapa kapabla samhällen, stärka institutioner, rättsväsende och minska korruption. Egentligen klassiska biståndsfrågor. I påföljande debatt med politiker från allians och opposition är alla överens om att biståndet bör klimatanpassas samtidigt som ytterligare pengar avsätts till klimatåtgärder. Hur vattenfrågorna ska bli en del av klimatdiskussionerna förblev oklart. |