Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 20, 15 maj 2009 Rätt till mat går före handelsrätt E
U:s mjölkexport ska subventioneras kraftigt. Det kom de europeiska jordbruksministrarna överens om i januari i år. Resultatet har lett till en absurd situation: EUmjölken från högt presterande kor (upp till 10000 liter mjölk och mer per år) som produceras i en högmekaniserad ladugård förädlas till mjölkpulver och transporteras runt halva jordklotet för att säljas i något land som har handelsavtal med EU. Där säljs produkterna i livsmedelsbutiken till ett lägre pris än den inhemska mjölken. Detta slår ut dessa länders mejerinäring. Drabbade är ofta småbönder med traditionella boskapsdjur. Ryssland är ett land som har stängt sina gränser mot EUsubventionerad mjölk. Många andra länder har svårt för det. EU är nämligen i full fart med att upprätta frihandelsavtal, så kallade EPA-avtal, mellan EU och forna kolonier i Afrika, Västindien och Stilla havet. EPA-avtal (Economic Partnership Agreements) etablerar frihandel dels u-länderna emellan, dels mellan dessa och EU. Det är EU som bestämmer dagordningen. Två tyska människorättsorganisationer (Germanwatch och FIAN) protesterar: Människans rätt till mat går före handelsrätt! I en gemensam studie om småbönder i Uganda visas att det kastas dagligen 100000 liter av den lokalt producerade mjölken, medan samtidigt 50 procent av landets mjölkprodukter importeras. Billigt importerad ost och mjölkpulver från Nya Zeeland och EU minskar stimulansen att utveckla den egna, inhemska produktionen och förädlingen. Inga investeringar görs. - EU betalar u-hjälp till bönderna och ruinerar dem samtidigt genom sina mjölksubventioner och handelsavtal, menar Armin Paasch från FIAN. 20000 tyska mjölkbönder, också de kritiska mot EU:s linje, protesterade nyligen mot att det genomsnittliga mjölkproduktionspriset nu ligger på ungefär 25 cent/liter (cirka 2,75 kronor). Svenska bönder får ännu mindre. Detta täcker inte produktionskostnaderna på långa vägar. Mjölkkvoten har ökats, en överproduktion är konsekvensen. Fodermängden inom EU räcker inte till. Behovet täcks därför med importer från u-länderna. - Fodret odlas på ytor som är nödvändiga för ländernas egen matförsörjning, en fullständigt vrickad situation, menade ordföranden för de demonstrerande bönderna, Friedrich Wilhelm Graefe zu Baringdorf. En behovsorienterad mjölkförvaltning av mjölkproduktion krävs. Det skulle leda till kostnadstäckande priser och rädda de afrikanska kollegorna från dumpingen. I slutet av april besökte småbönder från Uganda och Ghana olika tyska städer på inbjudan av FIAN för att väcka uppmärksamhet kring EU:s handels- och jordbrukspolitik som äventyrar rätten till egen matförsörjning. Germanwatch försöker påverka den tyska regeringen och vill skapa nätverk mellan mjölkbönder i Östafrika och EU. EU, inklusive Sverige, gör inte bara fel mot u-länderna. Den ökande industrialiseringen slår ut de egna bönderna. På 1950-talet fanns det närmare 300000 bondgårdar med mjölkkor i Sverige, i dag finns det inte mer än cirka 6000 mjölkgårdar kvar. De högt presterande korna lever bara fyra eller fem år, överavlade, stressade och felnärda som de är. Men mot detta verkar det nu finnas vetenskapliga botemedel: kons arvsmassa är kartlagd, rapporterade P1:s Vetenskapsradions veckomagasin (24/4). Därmed kan oönskade effekter eller sjukdomar undvikas. I Danmark och Sverige ligger man två år före övriga länder, påstod vetenskapsmännen om sin forskning. De har nog glömt att svenska lantraskor blev över 20 år gamla förr i tiden, utan att drabbas av sjukdom. Det är bara att konstatera att kor betraktas som mjölkautomater i västerländsk livsmedelsproduktion. |