Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 12, 20 mars 2009 Arbete för jämställdhet Tvärtemot vad vi ofta får höra är Sverige inte världsledande i jämställdhet.Enligt en stor internationell rankning intar Norge förstaplatsen. Finland kommer tvåa och Sverige hamnar på tredje plats. Det konstaterades vid ett jämställdhetspolitiskt seminarium som anordnats av Institutet för Framtidsstudier med anledning av kvinnodagen. När kan man säga att vi är jämställda? Professor Drude Dahlerup menade att det inte finns någon gemensam feministisk utopi. Som aktiv på 1970-talet i de danska "Rödstrumporna" hade hon föreställt sig att det skulle gå att uppnå ett tillstånd som var jämställt. Nu är hon övertygad om att varje framsteg i jämställdhetsarbetet ger upphov till nya problem. Agneta Stark, rektor för Högskolan Dalarna, redogjorde för ett projekt med jämställdhetsforskare från hela världen som ombetts studera den svenska modellen för jämställdhet. Det visade sig att ingen var intresserad av modellen som sådan. Mycket att lära Forskarna från länder som Bangladesh och Sydafrika ställde specifika frågor om hur vi löst problem som deras länder just nu står inför. Vi har mycket att lära från andra länder, inskärpte Stark. Framför allt saknar vi både vilja och förmåga att ta itu med problem som hör ihop med våld och makt, något som man är bättre på i länder med en blodigare historia än vår. Vi i Sverige har kommit längre på vissa områden, mindre långt på andra, menade Claes Borgström, fd JämO och numera socialdemokratisk talesperson i jämställdhetsfrågor. Jämställdhetsarbete förekommer överallt på jorden och de flesta länder tycks ha jämställdheten inskriven i lagen. Deltagande i arbetslivet Bland forskare och politiker som ägnar sig åt frågan finns det internationellt en övertygelse om att det existerar ett samband mellan jämställdhet och deltagande i arbetslivet. Därför är det viktigt att regeringen nu ger mer pengar till kommun och landsting så att vi kan behålla folk i arbete. Det kunde Kommunals Ylva Thörn instämma i. Det krävs att kvinnor ska vara ett slags reservarmé som ska rycka in i högkonjunktur och sedan gå hem när det blir kris i ekonomin. Vad vi behöver är förhållanden som gör det möjligt att arbeta heltid, vilket är vad alla kvinnor vill. Vidare påpekade hon att allt fler kvinnor nu blir trippelarbetande när samhället ersätter äldreomsorg med anhörigvård. Efterlyste insikt Från alliansregeringens sida hade man valt att skicka Anti Avsan (m), riksdagsman och medlem i "Moderata politikutvecklingsgruppen för lika möjligheter". För övrigt är han mest känd från utredningen av mordet på Olof Palme och genom Sven Anérs bok från ifjor. Han hade hållit ett skriftspråkligt inledningsanförande som verkade lika svårt att läsa upp som det var svårtolkat. Nu bollade moderatorn Ulmanen över frågan om klass och etnicitet till honom. Jag har svårt att se ett klassamhälle. Det ingår i min ideologi, sade Avsan. Istället efterlyste han insikt. Högre utbildade utnyttjar pappamånaden mer. Går det framåt eller bakåt för jämställdheten? Om man accepterar att kön och klass hänger ihop kan de senaste decenniernas ökade klassklyftor knappast leda framåt. Däremot tycks den verbala uppslutningen bakom idén om jämställdhet nu ingå i en allmän statsideologi. Även Göran Persson är som bekant feminist. Samtliga partier utom (m) och (kd) har jämställdhetsprogram. |