Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 11, 13 mars 2009

Köttbiten har stor klimatpåverkan

I Sverige äter vi i genomsnitt 80 kilo kött per person och år, en ökning med 30 procent på 30 år. Köttproduktionen kräver stora resurser och släpper ut enorma mängder växthusgaser.

I dag konsumerar vi människor drygt 260 miljoner ton kött varje år och konsumtionen har femdubblats de senaste 50 åren fastän befolkningen har knappt tredubblats. Men det är inte en jämn fördelning av köttkonsumtionen över världen. I Indien äter invånarna i genomsnitt 5 kg kött per år medan vi i Sverige äter drygt 80 kg per person och år, i USA är siffran 120 kg.

Flera av deltagarna talar om klimaträttvisa på Vänsterpartiets seminarium "Hur kan köttkonsumtionens klimatpåverkan minskas?".

Hungern ökar

Christina Engfeldt, ansvarig för FN:s Livsmedels- och jordbruksorganisations (FAO) informationsverksamhet i Norden, inleder med att berätta att hungern ökar i världen, mest i södra Afrika.

- Boskapen är en livlina för många fattiga i torra områden och vid brist på andra alternativ, men den globala boskapsuppfödningen är en av de största orsakerna till de allra allvarligaste miljöproblemen, säger hon. Dessutom beräknas produktionen fördubblas fram till 2050.

Christina Engfeldt berättar att köttproduktionen står för 18 procent av den totala klimatpåverkan. Samtidigt står djurhållningen för en betydande del, 80 procent, av jordbrukets alla utsläpp av växthusgaser.

FAO gav ut en rapport 2007 om köttproduktionens effekter, Livestocks long shadow.

Anledningarna till att köttproduktionen har stor klimat- och miljöpåverkan är många. En stor del är skövlingen av skog för att göra plats åt bete och odlingar av foder. En annan del är att köttindustrin är så beroende av fossila bränslen, både för att framställa konstgödsel och foder.

Det bidrar till övergödning och förorening av hav och sjöar och det krävs också stora mängder vatten. Eftersom fiskmjöl och fiskolja ofta används som foder bidrar det till utfiskningen av haven.

Ett förslag som hon tror skulle få stor effekt är att prissätta mark- och vattensystemen. På så sätt skulle bönder kunna gå över från att producera kött och mejeriprodukter till att producera ekosystemtjänster och kunna försörja sig på det.

- Det behövs gränsöverskridande avtal och frågan måste föras in i klimatförhandlingarna och biståndsarbetet.

Ökning på 30 procent

Jens Holm har länge drivit frågan med minskad konsumtion av kött i EU-parlamentet.

- I Sverige har vi ökat vår konsumtion med 30 procent på 30 år, och mycket kött betyder många djur. Det är inte någon sörgårdsidyll som det framställs i reklamen utan det är en industri i dag, säger han.

Han visar sedan ett diagram över hur sojaproduktionen har ökat tio gånger sedan 50-talet. Det används i huvudsak till foder.

- I Uruguay är halva odlings-arealen sojaodling i monokulturer och med stor användning av kemikalier. I Sverige skulle vi inte klara vår djurproduktion utan dessa stora odlingsarealer i Sydamerika. Vi importerar mellan 150000 och 300000 ton soja varje år. Det som vi vegetarianer äter uppgår till ett par tusen ton.

Organisationer för småbrukare i dessa länder är upprörda över att den bästa åkermarken används för att exportera foder till Nord.

Jens Holm tycker att EU för det första måste avskaffa subventionerna för köttindustrin, nästa steg är att införa en köttskatt, precis som vi har skatt på alkohol och tobak. Ett annat sätt är att ha foderskatt.

Kedjan från jord till bord

- Livsmedel och drycker står för 30 procent av våra utsläpp i EU, det är mycket högre än utsläppen för transporter, säger Ulf Sonesson, på Institutet för Livsmedel och bioteknik (SIK), som tillsammans med 14 andra forskare studerar livsmedelskedjans miljöpåverkan.

Han berättar att den största klimatpåverkan kommer från gaserna dikväveoxid och metan, eftersom dessa två gaser är runt 300 respektive 20 gånger mer kraftfulla som växthusgaser än koldioxid. Den största delen av dikväveoxiden kommer från stallgödsel,och övervägande delen av metanet kommer från idisslarnas matsmältning. De största utsläppen sker alltså redan på gården.

- Påverkan av växthusgaser från kött beror inte i första hand på transporter eller energianvändningen. Det spelar större roll var och hur maten produceras. Men lika viktigt är att inte slösa bort det som vi producerar. Vi slänger allt mer mat.

- Det är nödvändigt med livscykelperspektivet för att kunna fatta kloka beslut, säger han.

Naturligt metan

Stefan Wirsenius är forskare i fysisk resursteori på Chalmers.

- Det har nästan inte gjorts någonting för att minska utsläppen från köttproduktionen fastän det är en så stor del av klimatpåverkan. Per näringsinnehåll är det mycket större utsläpp från kött än från vegetabilier, säger han.

Han tar upp hur stor potentialen är för att minska de här utsläppen i EU genom förbättrade produktionsmetoder och teknik. Det finns en stor potential för att minska utsläppen från lagringen av stallgödsel (med 90 procent) och vid tillverkning av mineralgödsel kan utsläppen halveras. Men de här utsläppen står i dag bara för 12-15 procent av de totala utsläppen från köttproduktionen.

De stora utsläppen av metan från djuren och dikväveoxid från marken har bara en potential att minskas tekniskt med cirka 20 procent.

- Detta är inneboende naturliga egenskaper hos djuren och marken och för att minska utsläppen måste vi minska produktionen. Det är enda sättet, säger han. Livsmedelsvalens betydelse för utsläppen från jordbruket är helt avgörande.

Stefan Wirsenius ger ett exempel på hur vi kan minska utsläppen i EU. Genom att byta från nötkött till bönor, med motsvarande intag av protein, kan utsläppen av växthusgaser från livsmedel minskas med 99 procent.

Han påpekar att det behövs regler och styrmedel. Exempelvis subventioner för att uppehålla betesdrift i särskilt värdefulla områden.

Förstärker eländet

Mikael Karlsson, ordförande i Naturskyddsföreningen, påpekar att vår konsumtion förstärker de fattigas elände och är orsaken till att många arter hotas av utrotning.

- Det är uppenbart att det inte kan fortsätta, säger han. Men det är känsliga frågor och det är moms på mat redan i dag, men matkassen skulle bli billigare utan kött, påpekar han.

Frågan är inte heller svart/vit. Maximerar vi klimatvinsten kanske vi förlorar i djurskydd eller i fattigdomsperspektivet. Han tar också kärnkraften som exempel. Vi måste tänka att vi ska maximera miljövinsten.

Han håller inte med om att en köttskatt är lösningen på problemet. Det behövs en mer differentierad styrning och att alla olika regelverk harmonierar.

- Nu har vi byggt en massa köpcentra och människor måste köra långt för att köpa mjölk. Om vi då höjer koldioxidskatten blir det en jobbig situation för många. Vi får inte heller slå ut lantbruket.

- Egentligen är det ganska enkelt. Nästa gång ni står och ska köpa en köttbit i affären- så kan ni låta bli, avslutar Mikael Karlsson.