|
Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 1/2, 9 januari 2009 Energieffektiva industrier - går det? Louise Trygg forskar om kommunala och regionala energisystem och hur industrier och energibolag genom samarbete kan effektivisera och även hur vi påverkas av en gemensam europeisk elmarknad. - Jag kommer att visa på några mycket enkla åtgärder som man kan göra för att energieffektivisera, börjar Louise Trygg sitt föredrag. De är så enkla att det är svårt att förstå varför de inte redan är genomförda. Men för detta krävs det alltid ett engagemang och att man är medveten om vilka åtgärder som behövs. I stället för att bara göra små halvhjärtade insatser måste man titta på systemet i sin helhet, men det är få industrier som vet vart energin tar vägen. Mer än hälften av arbetet är gjort om man delar upp det hela i processer och tittar på hur flödet går. Man måste börja med att undersöka hur det ser ut idag. Då får man slut på all onödig tomgångskörning. Fortfarande har vi en mycket hög energianvändning jämfört med andra europeiska länder på grund av det låga elpris vi har haft, detta gäller både den enskilda individen och industrin. På kontinenten använder de sin el bara när de måste medan vi slösar på ett mycket tanklöst sätt. Vi har helt enkelt byggt in oss i ett felaktigt sätt att använda elen. Belysning och ventilation- Framför allt är stödprocesserna betydelsefulla när det gäller energieffektivisering, till exempel belysning, ventilation, uppvärmning och tryckluft, säger Louise Trygg. Det är svårare att gå in och spara i själva produktionsprocessen. Störst möjligheter till effektivisering har de små och medelstora företagen. - För belysning finns det ett riktvärde på 3-5 Watt per kvadratmeter, men många industrier som vi tittat på har 20-30 Watt per kvadratmeter. Ventilation ska inte användas som ett kylsystem, och tryckluften skulle aldrig bli accepterad om den lanserades i dag. Ett utbyte av tryckluft till eldriven utrustning skulle öka verkningsgraden från 5 till 90 procent. - Man kan minska energiförbrukningen med 50-70 procent på de här processerna, så det är stora potentialer vi talar om. Tittar man totalt på vad de här enkla åtgärderna ger så är det ungefär en halvering av elanvändningen - vi skulle kunna gå från att vara ett importland av el till att få den som en exportfaktor. - Absorbtionskyla tycker jag är en intressant teknik som får mer och mer genomslag. Det är produktion av kyla med hjälp av värme till skillnad från när man producerar kyla med el, fortsätter Louise Trygg. På sommaren har man problem med att bli av med värme, men då har man också ett stort kylbehov, och att då kunna kombinera detta är ju väldigt intressant, speciellt i ett klimatperspektiv. - Man måste hjälpas åt att identifiera samarbetspotentialen mellan till exempel två industrier eller mellan en industri och ett energibolag. Ett exempel på det sistnämnda gav en halvering av produktionskostnaderna. Dessutom hamnade utsläppen av koldioxid på minus. Det är nödvändigt att minska elanvändningen för att kunna behålla konkurrenskraften och för att få den omställning vi vill ha. Det krävs tydlighet- Man pratar så mycket om tillförseln, som om det skulle vara lösningen, när det i själva verket är användningen vi måste titta på, och den är i dagens läge långt ifrån hållbar. Flera stora företag propagerar nu till exempel för mer kärnkraft. Man tror felaktigt att ökad tillförsel sänker priserna. Det är en kombination av minskad användning och förnyelsebar energi som är lösningen. Men detta kräver tydlighet. Som det är nu saknas denna tydlighet och man känner en tveksamhet om samhället vill göra en omställning. Detta skapar verkligen frustration. Klimathotet vi står inför är det största globala hot vi någonsin ställts inför. Miljöeffekten måste vi därför ta hänsyn till vid varje strategiskt beslut vi har att fatta. Föredraget var en del av Natur-skyddsföreningens höstkonferens "Halva energin - hela välfärden". Se även MM nr 49. Fakta: Louise Trygg: Doktorsavhandling: ?Swedish industrial and energy supply measures in an European sys-tem perspective" (Linköping studies in Science and Tech-nology) En studie på ett 30-tal små och medelstora företag som visar att de kan sänka sin elförbrukning med hälften. Några pågående projekt: Optimala fjärrvärme-system Uthållig kommun Stockholm - en uthållig region Union of Baltic Cities, UBC |