|
Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 35, 15 augusti 2008 Minnesdagen för Hiroshima: "Det bestående hotet" Medlemmar i Kvinnor för fred, FN-föreningen Laholm och Folkkampanjen mot kärnkraft-kärnvapen samlades på årsdagen för Hiroshimabomben vid Lagan i Laholm. Det var den 6 augusti 1945 den första atombomben någonsin utplånade den japanska staden. 100000 dog omedelbart. Än idag lider tusentals människor av strålningsskador. - Envetet dyker vi upp här varje år, inledde Bengt Enqvist sitt anförande. Stunden är tyvärr inte bara minneshögstund för offren utan också ett kom ihåg för det bestående hotet av kärnvapen idag. EU:s nya konstitution innehåller klara uttalanden om en framtida försvarsunion, alla länder åläggs att rusta upp. Tyskland och kärnvapenlandet Frankrike har redan förklarat sig beredda "att gå in i en dialog om avskräckning genom kärnvapen i samband med europeisk säkerhetspolitik". Enqvist påminde om flera organisationer i Sverige som ställer sig mot kärnvapen som jurister mot kärnvapen, läkare mot kärnvapen och ingenjörer mot kärnvapen. Lena Angviken läste en dikt av Stig Carlson, Uran, från 1965. Matilda Rolfsson underströk orden med trumma och andra ljudinstrument. "Spåren efter mig är inte vackra, som efter jordbävningar", står det i dikten. - Att minnas spåren är en nödvändighet. Annars skulle det kännas som om vi inte bryr oss längre, sade Lena medan alla 15 gick ner till Lagan med sina papperslyktor och -tranor. De seglar till de döda själarna enligt den japanska traditionen. |