Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 30, 25 juli 2008

Dammprojekt med allvarliga brister

Bujagalidammen, som just nu håller på att konstrueras på Nilen i Uganda, har brutit mot minst 22 av Afrikanska utvecklingsbankens (AfDB) nyckelpolicys, enligt nya rapporter gjorda av bankens interna utredningspanel.

Projektet bryter bland annat mot policys om återflyttning, fattigdomsminskning, miljö, delaktighet och kön.

Rapporten avslöjar även svagheter i Afrikanska utvecklingsbankens egna policys. Tydliga regler saknas kring garantier för klimatförändringar, dammens säkerhet, långsiktig påverkan samt analys av alternativ.

Ett exempel på brist på långsiktig analys är att kontraktet uppmuntrar till ett konstant flöde från Victoriasjön, även under perioder av torka, vilket ökar risken att dammen bidrar till en pågående sänkning av sjöns nivå. Sjöns nivå har sjunkit de senaste åren, delvis på grund av dåligt hanterad skötsel av existerande dammar.

Det har också blivit tydligt att projektet inte kommer att bemöta 95 procent av energi-behovet för Ugandas befolkning, och därför misslyckas med att få bankens mandat för bekämpning av fattigdom.

Ökande kostnader

En viktig punkt är att oron för projektets lönsamhet växer, i takt med att kostnaderna för dammen har ökat med över 20 procent de senaste två åren. Den afrikanska bankens interna utredare säger: "Panelen är orolig för de olika kostnaderna som används i projektdokumentationen, och finner det otillfredsställande att dokumenten som presenterats för styrelsen saknar kommentarer för skillnader i kapitalkostnader, och ej heller kommer med någon förklaring på hur dessa skillnader skulle kunna påverka resultaten för den finansiella och ekonomiska analysen."

Utöver de stigande kostnaderna så fann panelen många olösta frågor som kan påverka projektets ekonomiska livsduglighet.

Kvarglömda människor

Panelen ägnade en lång sektion av sin rapport åt projektets historia av dåligt hanterad återflyttning som påbörjades för sju år sedan, när dammen ursprungligen utvecklades av ett annat företag. Under 2001 blev 8700 personer antingen återflyttade eller förlorade tillgångar till projektet på grund av det amerikanska bolaget AES som då drog sig ur projektet och lämnade Uganda. Panelen noterar att bankens personal misslyckades att försäkra att alla legala frågor var lösta. Återflyttade personer har fått se minskningar i den variation av grödor som ger pengar, minskad tillgång till vägar, marknader, adekvata skolor och medicinsk vård, problem med att fastställa markägandet med mera.

Frank Muramuzi från den ugandiske ideella organisationen NAPE konstaterar: "Problemen som panelen tar upp bekräftar något som vi vetat i åratal. Det här projektet kommer inte att ge energi till folket, det har enorma ekonomiska risker på grund av förändrat klimat och dammens ökande kostnader, och det är ett politiskt projekt som endast kommer att gynna makthavarna och de som jobbar åt makthavarna. Vi åberopar Afrikanska utvecklingsbanken och andra finansiärer att omedelbart suspendera all finansiering till Bujagali tills de frågor som panelen tar upp i rapporten har blivit seriöst bemötta."

Panelen fann att andra policys kan ha varit adekvata för uppdraget men att uppdraget i sig är tvivelaktigt. Till exempel, den "svårfattliga och komplexa" förlusten av kulturellt och andligt viktiga Bujagali Falls.

Undersökningen utfördes på grund av reaktioner från människor drabbade av projektet och protester från en ugandisk ideell organisation NAPE. Världsbanken utreder också ärendet och en rapport väntas inom kort.

Lori Pottinger och Terri Hathaway
Översatt av Nils Bindslev

Fakta: Afrikanska utvecklingsbanken

Afrikanska utvecklingsbanken (AfDB) har 77 medlemsländer, varav 53 är afrikanska. Banken etablerades 1964. Till banken hör den Afrikanska utvecklingsfonden (AfDF).

Bankens huvuduppgift är att bidra till ekonomisk och social utveckling i de afrikanska medlemsländerna genom lån, gåvor och rådgivning. Fattigdomsbekämpning lyfts fram som det övergripande målet för all verksamhet. Jämställdhet, miljö och god samhällsstyrning är tre frågor som ska genomsyra all verksamhet.