Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 34, 22 augusti 2008
Långsiktigt och hållbart skogsbruk
nga kalhyggen, de är bannlysta i bådas skogsbrukskoncept! För första gången träffades Mats Hagner, Sverige, och Lutz Fähser, Tyskland, i Halland i sommar och diskuterade sina skogskoncept med varandra i två dagar och en kväll.
Mats Hagner har utvecklat sin Naturkultur i flera år. Hans princip är att "göra bästa trädval på varje punkt - just nu". Trädvalet skall bygga på all tillgänglig kunskap om biologisk mångfald, ekosystemets funktion, virkesegenskaper och prissättning samt skogslag och certifieringskrav bland annat. Genom vetenskapliga försök och praktisk tillämpning har Hagner kommit fram till att Naturkultur ger dubbelt så stora ekonomiska vinster, oavsett de ekologiska. Förutsättningen är dock att trädurvalet genomförs av en specialutbildad person med hjälp av datorbilder och beräkningar.
Lutz Fähser och Mats Hagner diskuterade framtiden för den svenska skogen. (Foto: Susanne Gerstenberg)
Lutz Fähsers naturnära skogsbruk (Naturnahe Waldwirtschaft) har utvecklats sedan 1970- och 80-talen i Lübeck och har tagits över av många kommunala skogar i Tyskland och praktiseras även i vissa delstater. Konceptet fick stöd av Greenpeace och andra miljöorganisationer. Tyska miljömärkningen av skogen (FSC) baserar sig på Lübecks koncept.
Mats Hagner ger en sammanfattning av sitt samtal med Lutz Fähser. Det är tre principer som tillämpas i Lübeck: Återför skogen till ett naturligt ekosystem. Beräkna och beskriv vilka produkter och vilken produktionsnivå som kan förväntas av det naturliga ekosystemet. Klargör detta för konsumenten och industrin. Skapa lönsamhet, inte genom att öka eller förändra produktionsnivån, utan genom att reducera investeringen i skogsvården. Bli rik via små utgifter, inte via stora inkomster.
I det naturnära skogsbruket råder en rad förbud - mot giftbehandling, gödsling med mineralgödsel, stallgödsel och rötslam, monokultur, dränering av sankmark samt utfodring av vilt. Det är avgörande att viltbeståndet måste begränsas genom jakt för att undvika skador på skogen i möjligaste mån. Vissa områden med ung skog (genom självföryngring) inhägnas.
Avgörande är att även Lutz Fähsers skog, enligt en oberoende utredning, är ekonomiskt framgångsrik. Den ger 100 euro per hektar, medan statsskogsbruket i Tyskland ligger på 60 euro.
Kan naturnära skogsbruk tillämpas i Sverige, undrar Mats Hagner. I södra Sverige - ja. För norra Sverige ser han där-emot problem. Den svenska skogslagstiftningen från 1903 med sitt krav på återväxt är helt orimlig i många områden i övre Norrland, eftersom älgbetningen gör det omöjligt att skapa tallskog som är naturlig och ekonomiskt önskvärd. Enda möjligheten är att undvika kalhyggen och satsa på halvstora och små träd som redan finns i den mogna skogen.
Om älgen får finnas, men inte vargen, blir betestrycket för intensivt, framförallt på ung tallskog. Återigen hamnar hela systemet, inklusive skog, i obalans genom människans onaturliga och omåttliga inverkan!
Lutz Fähser är skeptisk om Lübeckkonceptet kan förverkligas i Sverige utan vidare. Om man inte lägger en bra grund kommer försöken att misslyckas på grund av den skarpa kritiken ifrån konventionell skogsbrukssida.
En bra grund enligt honom vore om man utsåg en försöksskog på ungefär 1000 hektar. Till att börja med måste denna yta inventeras väldigt noga, planeras och sedan ska planeringen konsekvent omsättas i praktiken. För detta behövs professionell skolning och även hjälp vid senare uppföljning genom kartor, datorlagring, bokföring, kontroll av positiva resultat och mycket mer.
Kampen om gammalskog, biologisk mångfald och naturreservat blir överflödig i en skog som sköts och nyttjas enligt det naturnära skogsbrukskonceptet. Produktionsskog och naturreservat upphör att befinna sig i motsats till varandra.
Skogsindustrin måste dock anpassa sin konsumtion efter tillgången. Detta är, även enligt Mats Hagner, helt realistiskt och politiskt välgrundat. Lutz Fähsers resonemang att industrin bör upplysas om vilka produkter och hur mycket som skogsmarken kan producera långsiktigt och hållbart, är lika relevant för tyska som svenska förhållanden.