Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 29, 18 juli 2008

Alla älskar inte våra vanliga frukter

Nu dignar det snart i våra fruktträdgårdar. Körsbär, plommon, äpplen och päron. Underbart tycker många av oss. För ett stort antal svenskar utgör emellertid dessa frukter problem, de är allergiska mot dem. Hur kommer det sig?

Frukter av familjen Roasaceae kan orsaka problem för björkpollenallergiker.

Anledningen är att allergi mot björkpollen, med symtom i slutet av april och början av maj, är mycket vanligt i Skandinavien. Det finns gemensamma proteinstrukturer i björkpollen och en del frukter. Detta leder till att den som utvecklat allergi mot björkpollen har IgE-antikroppar, så kallade allergiska antikroppar, riktade även mot allergen (de proteinmolekyler som reagerar med IgE-antikropparna) i en del frukter. Man kallar detta för korsallergi.

Ungefär 70 procent av svenska björkpollenallergiker får utöver sin hösnuva på våren även allergiska besvär av frukter eller rotfrukter. Sådan matallergi är vanligare ju svårare björkpollenallergin är och ju längre pollenallergin varat. Den uppträder hos ungefär 40 procent av dem som haft björkpollenallergi i ett år och med ökande varaktighet av pollenallergin ökar frekvensen till maximum 85 procent efter mer än 15 år.

De födoämnen som ger besvär hos björkpollenallergiker är framförallt trädnötter, frukter tillhörande den botaniska familjen Roasaceae (äpple, plommon, persika, nektarin, mandel, körsbär, aprikos) samt kiwi, morot, selleri och potatisskal. Frekvenser framgår av diagrammet.

Även gråboallergiker

Gråbo, Artemisia vulgaris, är en ört, tillhörande familjen korgblommiga växter, Asteraceae. Allergi mot gråbo, som ger symtom på hösten, är betydligt mindre vanligt än björkpollenallergi. Till de födoämnen och kryddor som är kända för att ha samband med gråboallergi hör framförallt flockblommiga växter, Apiaceae (selleri, persilja, koriander, morot, anis, fänkål och kummin) och Asteraceae (kamomill och solrosfrö). Men även en del andra, som lök, vitlök, paprika, senap, mango, pistagenöt och honung, hör ihop med gråboallergi.

Gråbo. Örten blommar på hösten och kan framkalla allergibesvär.

Symtom i mun och svalg

Vid matallergi som orsakas av korsreaktioner med pollen är lokala symtom, med klåda och svullnad i läppar, munhåla och svalg vanligast och beteckningen Det orala allergisyndromet (OAS) används ibland synonymt med Pollen-mat-syndromet. Symtomen kan dock i en del fall bli allvarligare och sprida sig till flera organ och till exempel ge nässelutslag. I sällsynta fall kan anafylaxi (allergichock) uppstå. Försämring av eksem liksom reaktioner från tarmen tycks också kunna orsakas via korsreaktioner.

Det finns råd

Vanlig "allergivaccination" (immunterapi, hyposensibilisering) som med goda resultat används vid allergi mot till exempel pollen, är inte något användbart behandlingsalternativ vid allergi mot födoämnen. Inte desto mindre får en hel del björkpollenallergiker förbättring inte bara av sin hösnuva utan även av sin matallergi, när de hyposensibiliseras med björkpollenallergen.

Liksom vid annan födoämnes-allergi är ofta den enda möjliga behandlingen att undvika det man är allergisk mot. Det finns en del råd att ge. De proteiner i frukterna (allergenen) som korsreagerar med björk påverkas i regel av värme, de är värmelabila. De blir mindre allergiframkallande efter uppvärmning. Detta innebär att de flesta patienter tål kokta eller på annat sätt upphettade frukter och grönsaker. Ofta tål äppelallergikern till exempel äppelkaka eller äpple som legat någon minut i mikrovågsugn.

Frukternas skal är mera allergiframkallande än fruktköttet. Man tolererar därför bättre ett äpple som man skalat och klyftat och låtit ligga i rumstemperatur en stund.

Olika äpplen

Olika äppelsorter har olika benägenhet att utlösa allergiska symtom. Äppelsorten Gloster tolereras til exempel bättre än Golden Delicious. En äpplesort, kallad Algott, som framtagits av Institutet för växtvetenskap, SLU/Balsgård, med mycket låg halt av det korsreagerande äppelallergenet, har väckt förhoppning om ett "allergenfritt äpple".

En del björkpollenallergiker, som upplevt att de utvecklat allergi för den ena frukten efter den andra, säger bekymrat "Jag är allergisk mot alla frukter". Det är de i regel inte. Oftast tål de till exempel meloner, ananas, vindruvor, banan och citrusfrukter. Det finns även en hel del andra exotiska frukter som de tål. Dessutom är de i regel inte allergiska mot hallon, vinbär, krusbär, blåbär och lingon.

Västlig livsstil bakom ökning

För hundra år sedan var allergiska sjukdomar ovanliga. Under 1900-talet har det skett en dramatisk ökning av allergier och vi räknar nu med att en tredjedel av alla svenska skolbarn har någon allergisk sjukdom. Samma utveckling har skett i de flesta västländer, medan allergier har varit mindre vanliga i de östeuropeiska länderna liksom i andra världsdelar. Det verkar som om det är något i den västliga livsstilen som gynnat allergiutveckling. Även i länder med hög frekvens allergier finner man skillnader mellan befolkningsgrupper. Allergier är vanligare hos rika än hos fattiga, vanligare i familjer med få barn än där det finns många barn, vanligare i staden än på landet. Allra minst vanliga hos dem som bor på lantgård. Dessutom har man funnit att barn som lever i antroposofisk miljö och som äter mycket mjölksyrade grönsaker mindre ofta utvecklar allergi än andra barn.

Matallergi his svenska björkpollenallergiker. Klicka på bilden för större version.

Man har länge sökt förklaringar till dessa skillnader. Det kan inte röra sig om allmänna luftföroreningar. Sådana var värre i Östeuropa, där man hade låg frekvens allergi, än i Västeuropa. Mycket talar för den så kallade hygienhypotesen. Den innebär att eftersom vi nu utsätts för färre mikroorganismer får immunsystemet inte den rätta stimulansen, det blir felreglerat. Det positiva är att infektionssjukdomar blivit allt mer ovanliga. Det negativa skulle vara att immunsystemet reagerar mot ofarliga ämnen, som pollen,

Kan man minska risken?

Fattigdom, uppväxt med många syskon, uppväxt på bondgård och uppväxt med djur tidigt, det är fyra faktorer som är förenade med låg allergifrekvens. I många år har vi varnat föräldrar i familjer med hög allergibenägenhet för att skaffa pälsdjur och vi har uppmanat dem att hålla hemmet så dammfritt som möjligt. Enligt hygienhypotesen så borde man istället låta barnen utsättas för såväl husdjur som lite smuts. Möjligen kan man också minska risken för allergi genom att ge lactobaciller till gravida och spädbarn. Det pågår forskning som troligen så småningom kommer att leda till generella råd eller speciella behandlingar.

När man utformar dessa nya råd är det är viktigt att skilja på primärprevention och sekundärprevention. Med primärprevention menas att man vill förhindra att allergi uppstår. Med sekundärprevention menas att förhindra att den som redan blivit allergisk ska får symtom av sin allergi. Fortfarande gäller naturligtvis de gamla råden för sekundärprevention: det är viktigt för den pälsdjursallergiske att undvika pälsdjur och för den dammkvalsterallergiske att hålla så kvalsterfritt i sovrummet som möjligt.

Text och foto:
Nils E Eriksson

Referenser och mera om korsallergier på författarens hemsida: http://web.telia.com/~u77901108/nya_korsalle.htm