|
Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 30, 25 juli 2008 Tystnaden om skolmaten och GMO H
äromdagen hörde jag på Rapport i TV att forskare nu slagit fast att orsaken till människors viktökning inte beror på att man äter fett utan att man i stället behöver se över matens innehåll. Äntligen kanske debatten och informationen tar fart och kloka politiker kommer att fatta beslut som leder till mer förståelse för hur viktigt det är att fundera över vad det egentligen är för mat vi lägger på barnens tallrikar i skolan och förskolan. Dagen innan hade TV en intervju med jordbruksminister Eskil Erlandsson. Han skulle träffa andra jordbruksministrar i EU för att skriva under avtal om att godkänna försök med genmodifierade (GMO-)grödor. Erlandsson lovade att man skulle vara mycket noga med kontrollen över hur man hanterade GMO-grödor. Även här försökte jag finna kommentarer och analyser om denna problematik, men icke. Varken om hur viktigt det är att se över vilket slags mat barnen får eller varför det måste finnas genmodifierad mat i Sverige. Tystnaden från press och övriga media har varit nästan total. GMO - den konstgjorda maten! Hindrar vi världssvälten genom att själva äta genmanipulerade chokladkakor? Detta frågade sig miljöpartisten Ulf Söderström i ett PM år 2000. Frågan är högst aktuell åtta år senare. Inget har ändrats. Men i flera länder i Europa har engagemanget mot genmanipulationen gett effekt i många kommuner och landsting där man utropat sig som GMO-fria zoner. Det bedrivs visserligen GMO-odlingar på försök i Sverige men av en liten omfattning. Det gäller bland annat nya sorters potatis. Vi vet över huvud taget inget om de långsiktiga effekterna av odlingen, men vi vet att om dessa nya arter sedan sprids kan vi inte återkalla dem. Vi vet alltså inget idag om genmatslösningen är långsiktigt hållbar ur miljö- och biosäkerhetssynpunkt. Forskning som bedrivs tillsammans med marknadsföring och tillämpning av gentekniken styrs av ekonomiska intressen. Den forskning som görs finansieras inte av allmänna medel, vilket är anmärkningsvärt i en så viktig fråga som denna. Konsumtionen av ekologiska livsmedel i Sverige har ökat stadigt de senaste åren. Den totala försäljningen av ekologiska livsmedel uppgick 2007 till ungefär fyra miljarder kronor. Regeringens ambition är att den ekologiska produktionen ska öka till 20 procent av all jordbruksmark senast 2010. I dag är andelen sju procent. Regeringen vill också att den ekologiska produktionen av kött- och mejeriprodukter ska öka kraftigt. Men regeringen verkar inte vara övertygad av sin egen målsättning. För att nå målet måste nämligen ekomärkta produkter sälja bättre i framför allt den offentliga sektorn, poängteras det. Det krävs en rejäl kursändring hos ansvariga för kommunernas och landstingens storkök. Ett annat problem med maten till skolbarnen är att matproduktionen sker storskaligt i ett fåtal produktionsanläggningar. Omfattande transporter tillsammans med användningen av främmande ämnen i många livsmedel kan då leda till ökande antal allergiker och andra sjukdomstillstånd. Det är därför viktigt att den mat som idag innehåller genmanipulerade ingredienser ska märkas med tydlig svensk text och symbol. Men frågan återstår, måste det över huvud taget finnas genmanipulerad mat? Vi vet att vi behöver mat för att överleva, men överlever vi på vilken mat som helst? Hur påverkar valet av vår mat hälsan och hur påverkar den miljön? Det är hög tid att fundera över vad för slags mat vi lägger på skolbarnens tallrikar. Vill vi satsa på storköksmat? Är det det vi medborgare tänkt oss när man nu i kommuner och landstings heliga pengapungs namn drar åt svångremmen? Nej, istället borde man i enad kör plädera för tillagningskök på varje ställe där mat skall serveras, liksom att varorna är ekologiskt odlade och närproducerade. Det är kanske inte så lätt i dag, men jag är övertygad om att det bara är en tidsfråga. Klimatanpassningen kräver detta vare sig vi vill eller inte. |