Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 23, 5 juni 2008

Fortsatta GMO-försök i Sverige

Jorbruksverket ger regelbundet tillstånd för nya försöksodlingar av genmodifierade grödor i Sverige. Men man tar inte ställning till vad en kommersiell odling av grödorna skulle få för långsiktiga effekter.

Jordbruksverket har under april godkänt två ansökningar från Syngenta Seeds AB om försöksodling med genetiskt modifierad majs och sockerbeta. Båda gäller tolerans mot herbiciden (växtbekämpningsmedlet) glyfosat som bland annat finns i Roundup som ägs av det multinationella företaget Monsanto.

Odlingstillstånden gäller fram till 2012 och förutsättningen är att Syngenta följer en rad skyddsåtgärder för att minska risken för att grödorna sprids.

Naturvårdsverket har yttrat sig i båda fallen och för majsen GA21 skriver de att det inte finns tillräckligt med information i ansökan för att den ska godkännas. Det står inte i Syngentas ansökan vilket glyfosatpreparat man har tänkt att använda och det går inte säga vilka effekterna kommer bli på den biologiska mångfalden.

Ett av de preparat som finns på marknaden med glyfosat innehåller också ämnet polyetoxylerad tallowaminesyra (POEA). Det är starkt giftigt för vissa vattenlevande organisamer, särskilt grodyngel, och Naturvårdsverket tycker att Jordbruksverket inte ska tillåta detta i provodlingen.

Fåglarnas föda

Naturvårdsverket anser också att Jordbruksverket bör kräva någon form av fältförsök för att se hur den biologiska mångfalden påverkas av den här nya sortens ogräsbekämpning.

Användandet av glyfosat dödar nämligen alla växter i odlingen som inte har genen för tolerans och Jordbruksverket skriver i beslutet att när ogräsbekämpningen blir mer effektiv så kan det få en negativ effekt på den biologiska mångfalden. I ett landskap med intensiv odling kan ogräsen på åkrarna vara viktiga för pollinerande insekter och fåglar som fälthöns och sånglärka. Frön från ogräsen är en viktig del av fåglarnas föda.

Kemikalieinspektionen skriver också i sitt yttrande att användning av grödor som är toleranta mot ogräsbekämpningsmedel kan ge ett ökat beroende av kemikalier i jordbruket.

Förra året presenterade Jordbruksverket, i samarbete med Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen, en rapport som behandlar påverkan av GMO med herbicidtolerans på de tre miljökvalitetsmålen; "Ett rikt växt- och djurliv", "Ett rikt odlingslandskap" och "En giftfri miljö".

Där framkommer de ovanstående riskerna men Jordbruksverket motiverar beslutet för försöksodlingen med att den sker på en liten yta och under en begränsad tid. Därför tycker de att miljökonsekvenserna är försumbara.

Etiska hänsyn

Enligt miljöbalken ska Jordbruksverket även ta etiska hänsyn när det gäller verksamhet med GMO. Det ska också bara tillåtas om det har en samhällsnytta. Även här bedömer Jordbruksverket bara den enskilda provodlingen. Etiska aspekter och miljöpåverkan vid ett utsläppande på marknaden bedömer man när det blir aktuellt med en sådan ansökan.

Majsen GA21 är godkänd för kommersiell odling i USA, Kanada, Argentina och Japan.

Men kommer glyfosatresistenta grödor att bli godkända för kommersiellt bruk i Sverige i framtiden?

- Det är svårt att säga. Vi ser många nackdelar med herbicidresistenta grödor i jordbruket men nästa skede skulle vara kommersiellt bruk, svarar Peter Örn på landskapsenheten, Naturvårdsverket.

Jorbruksverket skriver att nyttan med försöket är större än riskerna. "Det är viktigt för den svenska jordbruks- och trädgårdsnäringens konkurrenskraft att det bedrivs försök för utvärdering och anpassning av tänkbara produkter för svenska förhållanden."

Man tycker också att det är viktigt att genom försöksodlingen samla data för att kunna bedöma positiva och negativa effekter vid en eventuell storskalig kommersiell odling.

Jordbruksverket skriver att grödor med tolerans mot bekämpningsmedel kan vara både bra och dåliga för en hållbar utveckling. Man menar att glyfosatpreparat har en mindre miljöpåverkan än andra bekämpningsmedel.

Resistenta ogräs

Det argumentet ställer sig bland annat Naturskyddsföreningen emot. Det har visat sig i odlingar i Nord- och Sydamerika att ett tiotal ogräs också har utvecklat glyfosatresistens. Då måste jordbrukaren komplettera med andra konventionella bekämpningsmedel och resultatet blir att kemikalieanvändningen ökar.

I de båda besluten från april har ingen av miljöorganisationerna yttrat sig men vid tidigare beslut om liknande provodlingar har både Greenpeace, Naturskyddsföreningen och Ekologiska Lantbrukarna lämnat in protester.

- Det är en resursfråga, just nu har vi inte möjlighet att arbeta med GMO-frågan, säger Gun Rudquist, miljöchef på Naturskyddsföreningen.

Hon berättar att Naturskyddsföreningen inte är principiellt mot GMO, inte mot tekniken som sådan.

- Vi ser det ur ett risk- och nyttoperspektiv och nu är det svårt att se någon nytta av GMO för konsumenter eller miljö. Det är stor brist på riskbedömningar exempelvis för en oavsiktlig spridning. Det är inte legalt hanterat, säger hon.

Naturskyddsföreningen uppger att över 80 procent av världens GMO-odlingar är herbicidtoleranta växter. De övriga 20 procenten är växter som genmodifierats att producera ett ämne som gör dem giftiga för fjärilslarver (Bt-toxin). Ett gift som även påverkar andra insekter än "skadeinsekterna".

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och Gentekniknämnden är bland de remissinstanser som har gett positiva svar på besluten. Mest med hänvisning till att det är liten risk för spridning av grödorna med de försiktighetsåtgärder som Jordbruksverket kräver.

Sofia Härén

En handfull stora företag:

Utvecklingen av genmodifierade växter är en kommersiell verksamhet som helt domineras av en handfull stora företag med bakgrund på kemiområdet - bland andra Monsanto, Syngenta och BASF.

En starkt pådrivande faktor har varit att genmodifierade växter efter en WTO-överenskommelse på 1990-talet kan patenteras med absolut ensamrätt, medan vanliga växtsorter i princip alltid är tillgängliga för konkurrerande växtförädlare.

Källa: Naturskyddsföreningen