Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 21, 23 maj 2008

Goda vanor skydd mot sjukdom

Att förändra sin livsstil är en utmaning och särskilt svårt kan det vara om man drabbats av en allvarlig sjukdom. Men forskning visar att till och med cancer kan påverkas av mat, motion och medvetandeträning. Och även små förändringar kan ha stor betydelse.

Allra bäst är det förstås att börja i tid. En god kondition och näringsnivå ger ett visst skydd och om man ändå blir sjuk löper behandlingen oftast smidigare för den som är i bättre form.

Karolinska sjukhuset i Stockholm har i en serie föreläsningar berättat om den senaste forskningen kring cancer. Stor vikt har lagts vid hur den sjuke själv kan påverka sin tillfriskning.

Behoven är förstås individuella och åhöraren uppmuntras att vid behov ta kontakt med sjukgymnast, arbetsterapeut och dietist. Men många råd gäller för alla. Särskilt detta med motionen.

- I dag vet vi att regelbunden fysisk aktivitet är en av de viktigaste faktorerna som man själv kan påverka för att inte insjukna i cancer, säger Ylva Dahlin, specialistsjukgymnast inom onkologi.

De vita blodkropparna blir fler och immunförsvaret stärks. Tarmfunktionen förbättras vilket innebär att passagetiden i tarmen förkortas och kroppen utsätts då för ogynnsamma ämnen under kortare tid. Hormonnivåerna påverkas positivt hos både kvinnor och män. Särskilt bra är detta mot prostata- och bröstcancer. Testosteronet balanseras och östrogennivåerna över tid blir lägre. Träning påverkar också energibalansen i kroppen så att mer energi finns tillgänglig för cellen att reparera sig från de små och stora skador som naturligt uppstår.

Men om man ändå blir sjuk finns allt att vinna på att hålla sig rörlig menar Ylva Dahlin.

- Det kan vara svårt men försök fokusera på det du klarar och inte på det du inte klarar. Alla kan göra något. Börja på rätt nivå och glöm inte att ge aktiviteten status. För den som varit sängliggande är det faktiskt motion att duscha och klä på sig.

Bryt tröttheten

Vanliga problem att kämpa emot för cancerpatienter är till exempel lågt blodvärde som gör att blodet inte effektivt transporterar syre till musklerna. De kan ha dåligt immunförsvar och svårt att tillgodogöra sig näring. Ett vanligt tillstånd är Fatigue som drabbar 70-100 procent av alla patienter som får behandling mot cancersjukdom. Detta tillstånd kan ibland brytas med motion.

- Att vila bort tröttheten brukar inte fungera särskilt bra. Vilan leder till inaktivitet, ytterligare nedsatt funktion och ännu mera trötthet. Att motionera bryter cirkeln och många vittnar om att det är skönare att vara uttröttad än bara trött. Dessutom kan motionen ha en god effekt på nattsömnen, säger Ylva Dahlin.

För ett bättre liv under sin sjukdomstid kan man också ta hjälp av en arbetsterapeut. Denna möjlighet utnyttjas inte i tillräckligt hög grad menar arbetsterapeuten Margareta Scharfenberg.

- Folk tror att arbetsterapi handlar om allsång, matlagning och slöjd och så var det en tid på 80-talet. Det var jätteroligt och engagerande för patienterna men med de korta vårdtider vi har i dag handlar det mer om att hjälpa patienten att ta sig ur sängen.

Väl hemma kan arbetsterapeutens råd vara till nytta och man kan använda sig av olika hjälpmedel i sin vardag. En sådan enkel sak som ett glidlakan och en sidenpyjamas kan till exempel förbättra nattsömnen avsevärt. Om rörelserna i sömnen underlättas så väcks man inte av sin smärta lika ofta. En kudde mellan knäna och en under armen kan räta till ryggraden och ge en bättre sovställning.

Rör på dig

Margareta Scharfenberg talar också om vikten av att ta hand om sig själv i tid. Den som har ett stillasittande arbete ska tänka över sin arbetsställning och komma ihåg att röra på sig med jämna mellanrum. Saker som behövs under arbetet kan till exempel omplaceras några meter så att man tvingas till rörelse. I hemmet ska arbetsredskap placeras ergonomiskt och tunga lyft i kombination med vridning undvikas. Fördela alltid tyngden jämt och använd benen.

Att underlätta det praktiska är viktigt men det är också värdefullt att se över den relation man har till sig själv och sin sjukdom.

- Det är viktigt att acceptera sin situation, att släppa taget. Se att: så här är det nu, säger Margareta Scharfenberg.

Men det är skillnad på att acceptera och resignera. Man måste jobba med sig själv och sitt eget medvetande menar hon och tar upp både Flow och Mindfullness som är två vanliga begrepp inom populärpsykologin. Flow handlar om att skapa utmaningar som är väl anpassade till ens färdigheter. Då kan en nukänsla, ett flöde av energi uppstå, och livskvalitén ökar. Flow kan uppstå oavsett livssituation.

- Fundera noga på vad som verkligen engagerar dig. När uppstår en känsla av meningsfullhet? Jag kan säga att flow sällan uppstår framför tv:n.

Mindfullness är ett synsätt som kommer från buddismen och handlar om att bli medveten om det man gör och känner.

- Var uppmärksam utan att vara värderande eller dömande. Ha distans till din mentala aktivitet. Lyssna på de du talar med och på fåglarnas sång.

Mat och livskvalité

En mycket stor del av vår livskvalité kommer från maten och den har också en stor social betydelse. Katarina Wikman, dietist på Onkologkliniken i Solna, kopplas ofta in när en patient går ner alldeles för mycket i vikt, men hon betonar vikten av att förebygga.

Man ska framför allt sträva efter att hålla normalvikt genom livet, att begränsa intaget av alkohol och att huvudsakligen äta mat från växtriket.

- De nya dieterna med hög andel protein och fett i kosten stöds inte av dagens forskning om man pratar om att undvika allvarlig sjukdom som till exempel cancer, säger Katarina Wikman.

Hon uppmanar till ett kritiskt sinne inför alla larm. Granska studien och se till exempel hur länge den pågick och hur många försökspersoner som ingick.

- Det senaste vitaminlarmet handlade till exempel om extremt höga doser av vissa vitaminer.

Den som blivit sjuk i cancer kan behöva gå upp eller ner i vikt men kostråden skiljer sig inte från de som förespråkas generellt. Man ska också undvika bränd och skämd mat. Äta måttligt av rökt mat och grilla över glöd, inte öppen låga.

För många cancersjuka är aptiten dålig och smaksinnet försämrat.

- Undvik att prata om mat och skapa stress kring ätandet. Ibland kan småmål med smörgåsar gå bättre än lagad mat. För den med nedsatt smaksinne är det viktigt att maten är lätt att äta. En smörgås utan kanter kan doppas i en dryck till exempel, säger Katarina Wikman.

Illamåendet som många lider av kan lindras genom mindre fett i maten eftersom detta stannar längre tid i magen. Fibrer kan vara dåligt för en störd tarm vilket också drabbar en del cancerpatienter.

Hon menar också att cancerpatienter kan behöva mer energität mat och det är okej att sockra extra. Hon avfärdar myten om att socker skulle göda cancertumören.

- Kroppen omvandlar vilken näring som helst till det glukos som är tumörens huvudnäring. Som cancersjuk är det oerhört viktigt att få i sig tillräckligt med näring eftersom ett dåligt näringstillstånd kan innebära att man måste avbryta behandlingen.

Benita Eklund

Fakta: Cancer

Cancer orsakas av skador i DNA, det vill säga skadliga förändringar i generna. De gener som skadats har ansvar för proteiner som styr tillväxt och tillväxtkontroll, kommunikation mellan cellerna, cellens reparationssystem och borttagning av celler som inte fungerar som de ska.

Skadorna kan uppstå på flera sätt och mutationer uppstår hela tiden i kroppen. Oftast kan cellen reparera skadorna men ibland blir de för många och sker i de viktigaste signalproteinerna. Cellen kan då inte längre styra tillväxt, broms, kommunikation och så vidare.

Vi ärver gener som avgör till exempel hur mycket bromsprotein som produceras. Men man kan gå omkring och producera mindre bromsprotein än de flesta andra utan att få cancer. Där kommer miljöfaktorer och livsstil in.

Om man får cancer beror på kombinationer av hundratals ärvda gener och på miljöfaktorer. Cancer har ytterst sällan en enda solklar orsak.

Källa: Maria Shoshan, docent CancerCentrumKarolinska