Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 21, 23 maj 2008

Pensionerna blir het valfråga

Politiskt har äldrefrågorna tidigare inte varit någon het potatis. Alla partier säger sig värna om de äldre. Men verkligheten är den att pensionärerna kommit rejält på efterkälken. Därför börjar pensionärernas villkor komma högre upp på dagordningen.

Inför nästa val kommer partierna att slåss om pensionärernas röster, det är pensionärsorganisationerna övertygade om. Det handlar om pensionerna men också om behovet av trygga boendeformer samt brister i vård och omsorg.

Den politiker som tydligast tagit ställning för pensionärerna är den förre kd-ledaren Alf Svensson. Han kritiserade i Svenska Dagbladet den 6 maj regeringen och påpekade att många äldre har en tuff ekonomi. Liksom de arbetslösa. Han uppmanade sina allianskamrater att "ha hjärtat med i politiken" och är en av flera revoltörer i alliansen. Inger Davidsson och Barbro Westerholm är andra.

Politisk snubbeltråd

Men också många privatpersoner debatterar pensionärernas situation. Protesterna handlar bland annat om att pensionärer får betala högre skatt än andra inkomsttagare, den så kallade straffskatten.

Pensionärerna kan bli en riktig snubbeltråd för båda blocken. Ännu har inte partierna tydligt presenterat hur de vill kompensera pensionärerna för många år av eftersatt inkomstutveckling. Räkneexemplen är många.

Blir det vänsterblocket som skall börja återställa pensionerna till sitt fastställda värde - eller blir det alliansen? Alliansregeringen vill, enligt en debattartikel, höja garantipensionen för de omkring 800000 sämst ställda pensionärerna, varav många är kvinnor. Oppositionen har varierande förslag.

Enligt SCB ökade de förvärvsarbetandes inkomster realt med 40 procent åren 1995-2006. Realökningen av pensionerna var bara 3,5 procent. Rena diskrimineringen från politikernas sida, menar många.

Korttidsboende granskas

Berthel Nordström i Nacka är expert på pensioner. Han skickar kontinuerligt ut nyhetsbrev till partiledare och andra beslutsfattare.

Han menar att det inte räcker att bara kompensera de sämst ställda pensionärerna. När hänsyn tagits till skatt och bostadsbidrag har den med cirka 14600 kr i pension kvar omkring 600 kr mer än den som har 7300 i pension. Information om det och annat finns på hans hemsida: www.aldreomsorgenipolitiken.se

Korttidsboende kan bli aktuellt efter en sjukhusvistelse eller då det dagliga livet hemma inte fungerar. Eftersom allt fler, genom kvarboendeprincipen, ska vistas hemma så länge som möjligt belastas korttidsboenden allt hårdare. Även här sker en prioritering vilket är värt att uppmärksamma.

Länsstyrelsens sociala enhet i Stockholm genomförde hösten 2006 och våren 2007 en granskning av ett antal korttidsboenden i staden och länet. Anledningen till korttidsvistelsen varierade. Till övervägande del handlade det om väntan på plats till särskilt boende eller gruppboende för dementa. Men där fanns inte plats. Därför blir det proppar och uppstår hårda prioriteringar även på korttidsboendena.

Myten om hemmaboendet

Det är en myt att alla äldre vill bo kvar hemma intill livets sista dag. Det säger Barbro Westerholm, ordförande i den statliga äldreboendedelegationen. Delegationen har kommit med ett antal förslag. Man påpekar att fler seniorbostäder och trygghetsbostäder för äldre måste skapas.

Trygghetsbostäder är en ny benämning på bostäder för äldre som inte vill bo kvar ensamma hemma men som är för friska för att få plats på ett särskilt boende med vård. Trygghetsbostäderna ska vara handikappanpassade, ha gemensamhetslokaler med möjlighet till gemensamma måltider samt en värd eller värdinna som resurs vissa tider och dagar i veckan.

Äldre- och folkhälsominister Maria Larsson hänvisar till en studie som Karolinska Institutet har gjort. Den visar att de som bor i trygghetsbostäder håller sig friska längre än andra, vilket gör att behovet av vård skjuts upp. Detta tyder på att ökad tillgång till seniorbostäder och trygghetsbostäder är till glädje och nytta för äldre men också för samhällsekonomin.

Remissinstanserna när det gäller trygghetsboende har nu två alternativ att ta ställning till. Antingen ett frivilligt åtagande för kommunerna att erbjuda trygghetsbostäder eller en skyldighet.

Eivor Karlsson

Länsstyrelsen i Stockholms granskning av korttidsboende redovisas i pdf-format i Faktablad 2007:08 på www.ab.lst.se, sök efter "Planering eller väntan" på hemsidan eller på nätet.