Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 18, 16 maj 2008

Uthålligt jordbruk i Etiopien

Jordbruket i världen blir allt mer storskaligt och baserat på fossila bränslen, men det har ett högt pris för ekosystemen och klimatet. I Etiopien har ett projekt för hållbar utveckling gett enastående resultat. Med hjälp av bland annat ekologisk odling har skördarna och den biologiska mångfalden ökat och med enkel teknik har grundvattennivåerna höjts.

Projektet som startade 1996 i delstaten Tigray i den norra delen av Etiopien började som ett experiment i ett samarbete mellan de lokala jordbrukarna och myndigheter, universitet och miljöorganisationen ISD (Institute for Sustainable Development).

Jordbrukarna började använda olika metoder för att återställa vattenbalansen i jorden och minska användningen av konstgödsel. Syftet var att öka produktionen och säkra tillgången på mat och det har gått över förväntan. Projektet har nu spridit sig till 165 andra områden i landet och presenteras i en ny rapport från Naturskyddsföreningen som samarbetar med ISD.

- Området har haft stora problem med jorderosion vilket ger minskade skördar och de fattiga bönderna är extra sårbara. Vi kan köpa mat från andra håll men det kan inte de, säger Jakob Lundberg, från Albaeco, som varit med och skrivit rapporten.

Lokala resurser

Tigrayprojektet är ett exempel på hur jordbruket kan utvecklas så att det baseras mer på lokala resurser och kunskap.

I projektet har man till en början koncentrerat sig på så kallade innovativa brukare, som utmärkt sig genom att vara särskilt intresserade av att testa och utveckla nya metoder. Det har gjort att teknik för att minska jorderosion och hushålla med vatten effektivt sprids i området till andra jordbrukare.

- Att få med lokalsamhället tror jag är absolut nödvändigt i framtiden, säger Jakob Lundberg.

Andra fördelar är att lokalbefolkningen blivit bättre rustad för att möta klimatförändringar och att kvinnor får ökad självförsörjning.

Kvinnorna är nyckeln

Kvinnornas roll i projektet ser författarna som en nyckelfaktor bakom framgången. Det finns många änkor i Tigray på grund av kriget under 80- och 90-talen, och det finns en tradition som förbjuder kvinnor att plöja åkrar eller lasta en åsna. Då måste de be om hjälp av en man. Projektet har därför fokuserat på att stärka kvinnors ställning.

Att uppmuntra till förodling av grödor för att bättre utnyttja odlingssäsongen har varit en konkret åtgärd. En annan är satsning på får och getter eller bin som gör kvinnan oberoende av sina manliga grannar.

Verktygslåda med lösningar

I projektet har man utvecklat en verktygslåda med effektiva lågteknologiska lösningar. Bönderna får sedan välja de metoder som de själva tycker är mest relevanta för dem.

Några av projektets verktyg är utbildning i hur man använder kompost för att återföra näringsämnen till jorden som också blir mer stabil och lättare håller vatten. Att gräva dräneringsdiken och vallar mellan åkrarna för att minska vattnets hastighet och jorderosionen. Gräva dammar och diken som samlar vatten till torrperioden och plantera multifunktionella träd.

Ett exempel är det snabbväxande Sesbania som används som både foder, bränsle och för skugga. Dessutom är det kvävefixerande, och kan i samarbete med bakterier i jorden ta upp kväve direkt från luften. Det blir en naturlig gödsling av marken.

Forskare vid ISD har visat att avkastningen från åkrar där man använder kompostgödning är högre än i odlingar där man lagt på konstgödsel.

Biologisk mångfald

Många av de här åtgärderna förbättrar också ekosystemtjänsterna (se faktaruta) som lätt blir bortglömda i arbetet mot svält och klimatförändringar men som är nödvändiga för vår överlevnad och även ger många direkta fördelar för bönderna.

En ökad biologisk mångfald på och omkring fälten gör till exempel att skadedjursätande fåglar kan bosätta sig i träd och buskar som också förhindrar erosion av jorden.

- Vi måste ställa om jordbruket även i väst och minska användningen av fossila bränslen, säger Jakob Lundberg. Vi har mycket att lära, till exempel att ta till vara multifunktionella växter i landskapet.

Abaddis framgång

En av jordbrukarna är Abaddi Kelkay som för fem år sedan började bygga sin gård på mark som ansågs värdelös. Med tiden har han byggt ett snillrikt bevattningssystem med dammar och kanaler. Han använder också kompost och får nu mycket större majsskörd än grannen.

Floden i området hade börjat torka ut under en del av året men nu flyter den året om tack vare böndernas arbete med att bromsa vattnet uppström och få det att infiltrera i marken.

Abaddi Kelkay kan numera få en extra skörd per år och kan med lätthet försörja sin familj på nio personer.

- Som biolog ser man många intressanta saker hos Kelkay, berättar Jakob Lundberg. Han hade till exempel vävarfåglar som byggde bo i ett träd mitt i åkern.

Sofia Härén