|
Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 16, 18 april 2008 Ekologiskt vin När Livsmedelsverket griper in Det finns en väldig sprängkraft i den ekologiska rörelsen som de etablerade samhällsstrukturerna ännu inte riktigt fått kontroll över. Man ser detta även på en så speciell arena som Systembolaget utgör. Försäljningen av ekologiska artiklar tog fart under 2004 och fortsatte öka de följande åren, för att 2007 nå 1 procent av den totala försäljningen, en uppgång med 70 procent. I en artikel i Miljömagasinet (nr 50/2007) påpekades att det handlade om "falsk varubeteckning" när man satte ut gröna lappar med ordet "Ekologiskt" framför vissa viner. De flesta av dessa var i slutet av förra året inte ekologiska utan enbart gjorda på ekologiskt odlad råvara. Framställningsledet - vinifieringen - togs inte med i beräkningen, och kunden fick alltså inte det ekologiska vin han eller hon kanske tänkt sig. Ett konsekvent ekologiskt vin erhöll man då, liksom i dag, endast om man lät sitt val styras av Krav-märket på flaskan. "Ekologiskt odlat" Efter den 1 april får den gröna hyllkantsetiketten "Ekologiskt" inte finnas kvar i butikerna. Den har ersatts med "Ekologiskt odlat", en hederligare upplysning som inte vilseleder, men som inte heller vägleder den kund som önskar ett helt ekologiskt vin. Av sina leverantörer erbjuds Systembolaget ungefär 100 ekologiska produkter i det så kallade beställningssortimentet. Ur det köps 45 viner in, 30 röda, 14 vita och ett starkvin. Men det är förstås inte alla som når ut till den medelstora butiken. På Systembolaget i småländska Värnamo fanns första veckan i april tolv viner i hyllorna bak den gröna etiketten "Ekologiskt odlat". Av dessa var sju Krav-märkta. På kontrollorganisationen Krav:s huvudkontor i Uppsala beklagar Johan Ceije att den svenska staten inte hjälper till och stödjer den ekologiska utvecklingen. - Det finns olika uppfattningar om märkning i olika EU-stater. Det här området är väldigt hårt styrt av Livsmedelsverket. Man tolkar EU-förordningen för konservativt. I vissa frågor driver man till och med process mot oss, suckar Ceije. För en liten importör kan det vara av avgörande betydelse att kunna profilera sig. Antroposofiska Saltå Kvarn lanserade ifjol sitt röda vin "Côte du Rhône" och har nu kommit med ett vitt "Saltå Riesling". Förutom Krav har även det biodynamiska kontrollorganet Demeter godkänt dem. Biodynamisk odling går ett steg längre än ekologisk odling bland annat genom att gården bildar ett eget kretslopp utan behov av att tillföra näringsämnen utifrån. Men när Saltå Kvarn berättade om detta på etiketten uppmanades de att ta bort det. Alla nya viner måste stå på tillväxt under ett år i beställningssortimentet. Om inte en viss mängd beställningar kommer in från Systembolagets kunder tas varan inte in i sortimentet. Det är naturligtvis en ordning som missgynnar små aktörer utan resurser för reklamkampanjer. Även här visar sig alltså den enskilde kundens hundralapp vara en röstsedel. Giertz Vinimport är störst på ekologiskt i Sverige. Miljöansvarige Björn Wittmark tycker att den nya hyllkantsmärkningen är en utmärkt lösning. - Det är ju ändå i odlingen de största miljövinsterna kan göras. Och dessutom - efter vad jag kunde förstå - så var det aktuellt att man inte skulle få sätta ut någon beteckning alls. Kampen om ekologin Två system för vincertifiering existerar alltså parallellt: Å ena sidan EU-systemet, som bara tar hänsyn till hur odlingen sker, och å andra sidan samarbetande organisationer med regler som även syftar till att minimera kemikalieanvändningen i framställningsprocessen. Kampen om ekologin går vidare - från högsta EU-nivå ner till varje lokal butik. Det ekologiska synsättet har alltid varit grundläggande för SKiS, Sveriges Konsumenter i Samverkan. Självklart gäller det livsmedlet vin också: - Den ekologiska odlingen av vindruvor växer lavinartat över hela världen. Även de dominerande producenterna - som Torres i Spanien - erkänner nu att besprutning och konstgödning är en återvändsgränd. Så småningom kommer detta säkert att medföra förändringar i framställningsledet också, kommenterar ordförande Bengt Ingerstam. Mycket kan göras av oss själva i Sverige, menar han. Och han är starkt kritisk till att producenterna ska belastas med tunga avgifter för Krav-godkännande. - Att behöva lägga stora kostnader på ett godkännande är fel. Staten borde stå för certifieringskostnaderna. Det som är bra för medborgarna ska stödjas - inte bestraffas. |