Brådskande miljömål för framtiden

Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 15, 11 april 2008

Den nya rapporten från Miljömålsrådet har fått ett mycket positivt mottagande från alla håll. Men innehållet är inte lika positivt. Det är bråttom att genomföra de åtgärder som Miljömålsrådet föreslår. Annars kommer vi inte ha den kvalitet på vår miljö som riksdagen har slagit fast till 2020.

"Miljömålen - nu är det bråttom" heter Miljömålsrådets senaste rapport som lämnades över till miljöministern 31 mars. Den är baserad på över 7000 sidor av underlagsrapporter från olika myndigheter och med i rådet finns representanter för 20 olika myndigheter och organisationer inklusive Sveriges kommuner och landsting.

- Regeringen tycker att den är intressant och omfattande. Vi tycker att det är ett bra underlag för beslut och åtgärderna måste genomföras, säger Bengt KÅ Johansson, ordförande för Miljömålsrådet. En del mål når vi inte men reaktionerna har varit positiva och nu är det upp till regeringen. Vi utgår från att de kommer att genomföra det.

Även Naturskyddsföreningen är positiv.

- Det är en väldigt bra rapport, mycket bättre än den tidigare rapporten. Det vore en förlust för samhället att inte göra allt det som föreslås, säger Mikael Karlsson, ordförande i Naturskyddsföreningen och en av de fem experter som utsetts av Naturvårdsverket till Miljömålsrådet.

Han kritiserar sedan den förra regeringen för att Sverige i dag har den tyngsta bilparken i Europa och den nya regeringen får en känga för att de dragit ner på anslagen till biologisk mångfald i våra skogar.

-Vi kanske i stället ska sätta målet till halvlevande skogar eller döda skogar, säger han.

Det är nio av de 16 miljömålen som miljömålsrådet bedömer att vi inte kommer nå till 2020 och om de andra målen ska uppnås måste regeringen göra stora åtgärder. Miljöarbetet måste också gå fortare än det hittills gjort.

Det är i nuläget bara ett av målen som förväntas att uppnås med pågående internationella åtgärder och det är det om skyddande ozonskikt.

För flera mål är det bråttom om målet ska kunna nås överhuvudtaget. Särskilt med de pågående klimatförändringarna som kan komma att påverka de andra målen på ett alarmerande sätt.

Rådet uttrycker också oro för tillståndet i havet och att skogar med mycket höga naturvärden avverkas i en allt högre takt.

Samarbete är viktigt

Miljömålsrådet påpekar att det krävs internationellt samarbete för att många av målen ska nås och tar i rapporten upp frågan om Sveriges ekologiska fotavtryck. Men de konstaterar att det finns dålig kunskap på området och att det behövs mer forskning.

- Det är två sidor av det och man får se det ur ett balansperpektiv. Det som vi importerar har en mer eller mindre gynnsam effekt på miljön och utvecklingen i ett annat land. Samtidigt har vi export av papper och stål som har en miljöbelastning här i Sverige. Det är inte alldeles enkelt, säger Bengt KÅ Johansson.

Livsmedel och byggande

Två stora faktorer som behöver åtgärdas är miljöpåverkan från livsmedelsproduktionen och byggindustrin.

Produktions- och konsumtionsmönstren måste ändras inte bara i Sverige utan i stora delar av världen. Det är en annan stor utmaning som Miljömålsrådet lyfter fram.

- För två år sedan gjorde vi en stor genomgång av vad du kan göra som konsument. Men det finns några stora frågor. Det första är trafiken och hur man transporterar sig. Det är viktigt både ur klimatsynpunkt och för att spara energi. Det andra är att man inte ska göra en massa flygresor av nöjeskaraktär och det sista är att titta efter märkningar i affären som Krav. Det behövs också bättre märkningar som exempelvis tar med den förbrukade energin i beräkningarna, säger Bengt KÅ Johansson.

För att få igenom beteendeförändringar krävs det mycket informationskampanjer och Bengt KÅ Johansson konstaterar att det återstår en del att göra. Man ska inte kunna svära sig fri genom att säga att man inte visste.

Ambitiösa mål eller inte

Varför kan vi inte nå målen? Det är den stora frågan. På många områden bedömer rådet att utvecklingen går åt rätt håll men målet kan inte nås inom den utsatta tiden.

- Det är ambitiösa mål som vi har satt upp. Vad är till exempel frisk luft?, frågar Bengt KÅ Johansson.

En annan faktor är att det kan ta tid innan åtgärderna slår igenom. Försurning till exempel tar tid innan det är läkt och där måste vi också ha ett internationellt perspektiv. Samhällsutvecklingen spelar roll för miljömålen och det är svårt att förutse.

Trenden är att ju närmare vi kommer mållinjen 2020 desto svårare blir det att uppnå målen. Det är fler mål nu som uppskattas vara svåra eller omöjliga att nå än vid tidigare utvärderingar.

- Riksdagen har lagt fast målen. Och detta är manualen för att nå riksdagsbeslutet, säger Lars-Erik Liljelund, generaldirektör på Naturvårdsverket.

Han tycker inte att miljömålen är för ambitiösa. Det är inte därför vi inte når dem i tid.

- Nu är vi i halvtid. Det är en utmaning för att vi ska anstränga oss att göra mer. Vi får inte lägga oss ner och ge upp.

Sofia Härén

De 16 miljökvalitetsmålen

Begränsad klimatpåverkan - "Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet skall uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås."

Målet är mycket svårt att nå till 2050. Världens samlade utsläpp fortsätter att öka. Rådet rekommenderar bland annat satsning på förnyelsebar energi som vindkraft och avfärdar koldioxideffektiva energikällor som naturgas och kärnkraft.
Frisk luft - "Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturväxter inte skadas."

Svårt att nå till 2020 även om ytterligare åtgärder vidtas. Baseras på nya kunskaper om miljö- och hälsorisker med partiklar och marknära ozon.
Miljömålsrådet föreslår bland annat att ett delmål till skydd för barns hälsa utreds.
Bara naturlig försurning - "De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrossionshastigheten i markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar."

Inte möjligt att nå inom tidsramen, även om ytterligare åtgärder sätts in. Nedfallet av försurande ämnen kommer främst från källor utanför Sveriges gränser.
Rådet föreslår bland annat ett nytt delmål för en begränsning av skogsbrukets försurningspåverkan som enligt en undersökning i dag står för 30-70 procent i skogsmark.
Giftfri miljö - "Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden."

Mycket svårt eller inte möjligt att nå till 2020. Nya problemämnen identifieras hela tiden och kunskapen är dålig om många ämnens farliga egenskaper och förekomst i miljön.
Rådet föreslår bland annat ett nytt delmål om oavsiktligt bildade ämnen. Senast 2015 ska det finnas uppgifter om bildning, källor och spridning av de mest betydande av de oavsiktligt bildade ämnena.
Skyddande ozonskikt - "Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning."

Målet kommer att nås om arbetet under Montrealprotokollet fortsätter som hittills.
Säker strålmiljö - "Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning."

Möjligt att nå om ytterligare åtgärder sätts in. Frågor kvarstår om exempelvis hanteringen av radioaktivt avfall.
Rådet ser det som angeläget att ha ett delmål om elektromagnetiska fält eftersom det finns vissa vetenskapligt grundade misstankar om att lång tids exponering för låga exponeringsnivåer kan orsaka skadliga hälsoeffekter.
Ingen övergödning - "Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten."

Mycket svårt eller inte möjligt att nå till 2020. Sverige är här beroende av andra länders utsläpp och havet har en lång återhämtningstid. Men rådet bedömer att det fram till 2020 är möjligt att skapa förutsättningar för att på sikt nå miljömålet.
Levande sjöar och vattendrag - "Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas."

Målet är möjligt att nå inom tidsramen om jord- och skogsbruket förstärker sina miljöhänsyn och ytterligare åtgärder görs inom varje delmål. Exempelvis ska minst hälften av de skyddsvärda miljöerna ha ett långsiktigt skydd senast 2010.
Grundvatten av god kvalitet - "Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag."

Möjligt att nå om ytterligare åtgärder vidtas för att stärka skyddet av grundvattnet.
Hav i balans samt levande kust och skärgård - "Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samtnatur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar."

Mycket svårt att nå till 2020 även om ytterligare insatser görs. Delvis beroende på att havet har en lång återhämtningstid. Möjligen kan förutsättningarna för en god havsmiljö uppnås till 2020.
Positivt är att rådet bedömer att vi ska kunna nå delmålet för att ha försumbara utsläpp av olja och kemikalier från fartyg fram till 2010.
Kusbevakningens arbete tillsammans med internationellt samarbete har gett resultat för minskade oljeutsläpp.
Myllrande våtmarker - "Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden."

Möjligt att nå till 2020 om ytterligare åtgärder sätts in. Arbetet med våtmarker går framåt och det ser ganska ljust ut.
Bevarande och återskapande av våtmarker kan komma att bli viktiga verktyg för att mildra effekterna av klimatförändringar och förändrade mängder nederbörd.
Levande skogar - "Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas."

Kommer inte att nås till 2020. Delmålen behöver skärpas och det brådskar att vidta nödvändiga åtgärder.
Enligt det första delmålet ska 900000 ha skyddsvärd skogsmark vara undantagen från skogsproduktionen till 2010 men rådet bedömer att siffran med nuvarande takt kommer att hamna på cirka 250000 ha.
Utvecklingen för bevarandet av hård ved och äldre lövrik skog är dock positiv.
Ett rikt odlingslandskap - "Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks."

Målet kan nås till 2020 om ytterligare åtgärder vidtas.
Odlingslandskapets värden är beroende av att markerna brukas och att det är attraktivt att leva på landsbygden. Det är bland annat beroende av EU:s jordbrukspolitik.
Faktorer som behöver hållas under uppsikt är tillförseln av kadmium till åkermarken och att jordbruksmark exploateras för tätortsbebyggelse.
Storslagen fjällmiljö - "Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamhet i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar."

Möjligt att nå om berörda sektorer och samhället i stort visar den hänsyn som följer av delmålen. Med reservation för effekter av klimatförändringar. Motverkande faktorer ser rådet i ökande mineralprospektering, vindkraftsutbyggnad och turism.
God bebyggd miljö - "Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktig god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas."

Mycket svårt att nå inom tidsramen. Även inom bostadsbeståndet är det en långsam förnybarhet.
Rådet föreslår som delmål till 2015 att minst 35 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker tas om hand så att växtnäringen kan utnyttjas.
Ett rikt växt- och djurliv - "Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd."

Målet är mycket svårt att nå till 2020. Mycket tyder på att förlusten av den biologiska mångfalden fortsätter även om takten har minskat något. Ibland kan det ta tid att återskapa den miljö som en viss art är beroende av för att överleva på lång sikt.
Ett nytt delmål har införts för att bevara den tätortsnära naturen med frilufts-, kulturmiljö-, och naturvärden.