Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 20, 16 maj 2008
"Enskilda länder måste få gå före för att skydda miljön"
Klimathotet har högsta prioritet för Jens Holm, europaparlamentariker för vänsterpartiet. När Miljömagasinet träffar honom i Strasbourg är en ny rapport han bidragit till, med styrmedel för miljön, på väg mot omröstning. Han ser ljust på sina möjligheter att påverka men tycker inte om att EU låter marknaden väga tyngre än miljön.
- Det är ett litet nålsöga man måste igenom, skämtar Jens Holm när dörrvakten i frack släppt in mig i baren för "parlamentsledamöter och deras gäster".
Han har halvtimmesmöten på rad den här förmiddagen och jag samtycker till att vänta medan han avrundar ett pågående möte, går på toaletten och svarar i telefon.
Dagarna i Strasbourg är stres-siga men Jens Holm klagar inte utan är nöjd med den chans att påverka som han har fått. Han har visserligen länge varit politiskt engagerad och jobbat som pressekreterare i Stadshuset men han har aldrig tidigare haft ett parlamentsuppdrag.
På uppdrag från demonstranter och aktivister. Jens Holm uppskattar den plattform han fått som politiker men är noga med att inte förlora sitt utifrånperspektiv.
Folkrörelseperspektivet
Jens Holm kommer ursprungligen från Matfors utanför Sundsvall och har en magisterexamen i sociologi. I bagaget finns också många år hos organisationen Djurens rätt och det bidrar sannolikt till det folkrörelseperspektiv han har på sitt arbete.
- Jag är här på uppdrag från aktivister och demonstranter på gator och torg. Det fina med att vara politiker är att jag har fått en plattform. Aktivister behandlas många gånger illa, man lyssnar inte på kraven som ställs.
Har du fått makt nu?
- Jag har goda möjligheter. Jag kan få ut dokument, jag kan få fram rena fakta och till och med beställa egna utredningar. Jag har tillgång till information från etablissemanget och kan ställa känsliga frågor.
Han tillägger dock att svaren inte alltid är så klargörande.
Blir du respekterad även om du är obekväm?
- Ibland blir det pinsamt men jag tycker att jag blir bemött med respekt. Man får inte vara oförskämd utan diplomatiskt smidig och framför allt påläst.
Finns det en risk att du förlorar ditt utifrånperspektiv med tiden?
- Visst finns det en risk att man kokas ner långsamt. Det gäller att vara obekväm ganska ofta. I morse hade vi ett möte med Margot Wallström och det kan bli en väldigt kollegial stämning på dessa möten. Men jag tog upp djurrättsfrågan ändå.
Förändring genom fakta
Att Kina och Indien höjer sin levnadsstandard och äter mer kött kopplas i dag till både livsmedelskris och klimatproblem. Det börjar också bli allmänt känt att kött belastar miljön mer än om vi äter längre ner i näringskedjan. Jens Holm hänvisar till skriften Djurindustrin och klimatet som han och Toivo Jokkala tagit fram. Den har översatts och sprids just nu i EU. Han tror på förändring genom faktaspridning och önskar att Livsmedelsverket skulle skärpa sina köttrekommendationer.
- Det handlar om att få människor att förstå att de har ett val, att de kan välja bort köttet och ändå äta gott.
Livsstilsförändring kan vara svårt, det är han medveten om och avleder generöst min kommentar om att jag tyvärr bär gymnastikskor av skinn trots att jag är vegetarian sedan 12 år.
- Man måste ju ha något att jobba på.
De egna skorna liknar svarta skinnskor men är från Vegetarian shoes och kan köpas på nätet. Jag lovar att gå in på webbplatsen och ta del av utbudet.
Jens Holm har precis gått från vegan till vegetarian. För en vegan är det svårt att få bra mat på den resande fot han är för det mesta. Han har varit vegan i 14 år och tycker att bemötandet av djurrättsfrågor gått från förlöjligande till motstånd. Det tredje steget i denna process skulle vara respekt vilket han hoppas på nu.
Vad skulle EU kunna göra?
- För det första avskaffa köttsubventionerna. Sedan måste man se till att köttet bär sina egna kostnader, till exempel genom en köttskatt.
Styrmedel för miljön
När vi skiljs åt väntar dagens omröstningar i plenum. Senare ska han hålla ett tal om biologisk mångfald och det faktum att 30 000 arter hotas av utrotning. Som orsak ser han vårt ekonomiska system byggt på tillväxt och konsumtion.
- Satsa mer på planering än konkurrens och på lokal produktion i stället för transporter, säger han i talet.
En rapport om styrmedel för miljön som Jens Holm har varit delaktig i ska förhoppningsvis röstas igenom denna session. Den handlar om hur utsläppsrättssystemet ska kunna stramas till och vilka utsläppstak som krävs för att 30-procentsmålet ska hållas. Han ansvarar särskilt för ett delförslag om en minimiskatt på koldioxid, en skatt på flygbensin och en avgift på kväveoxidutsläpp. Samt ett förslag om en uppstramning av de så kallade flexibla mekanismerna i handeln med utsläppsrätter.
Det hela går delvis vägen men parlamentet röstar ner förslaget om koldioxidskatten. Röstsiffrorna blev 196 för (främst vänstergruppen, de gröna och socialdemokrater) 333 mot (högerpartierna) och fyra avstod.
Korrekt huvudfokus
Två veckor senare, på Europadagen den 9 maj, är Jens Holm i Stockholm för att diskutera klimatsmart mat med Mariann Fischer Boel, EU-kommissionär med ansvar för jordbruk och Rolf Eriksson, statssekreterare på Jordbruksdepartementet. Med i panelen finns också förutom Jens Holm forskaren Annika Carlsson-Kanyama som forskat på mat och utsläpp sedan 90-talet. Hon menar att krafttag krävs från regeringens sida för att människor ska äta mindre kött, hon tror inte att det räcker att informera. Jens Holm tar tillfället i akt och pressar EU-kommissionären på att de kostsamma så kallade säljfrämjande åtgärderna för köttet i EU måste bort.
När vi talas vid efter debatten är han nöjd.
- Ja, det blev ett korrekt huvudfokus.
Särskilt nöjd är han med att Rolf Eriksson sa något revolutionerande.
- Han sa att vi måste minska köttkonsumtionen. Jordbruksministerns närmaste man sa att köttkonsumtionen är ett problemområde. Då måste de också göra något åt det.
Förutom det ständigt pågående arbetet med att driva på miljö- och djurrättsfrågorna är Jens Holm med i startfasen av det som förhoppningsvis ska bli en verklig folkrörelse för klimatet, kampanjen Klimataktion. Han försöker också få till stånd ett politikernätverk för klimatet med deltagare från alla politiska nivåer.
- Klimat är den absolut viktigaste frågan just nu.
Vad bör politikerna göra?
- Det ska finnas ett bra statligt investeringsprogram och vi ska använda den offentliga upphandlingen. Hårdare lagstiftning och mer förbud behövs också, även om det kan låta osexigt. Det borde till exempel finnas regler om att djur ska slaktas lokalt.
Rensa bort avarter
Politikerna ska använda sina möjligheter att styra utvecklingen tycker han. Genom till exempel utsläppsrätter och skatter och avgifter.
Men röstar folk på en om man går in och reglerar mycket?
- Jag tror inte att folk vill att man ska lägga ansvaret på dem. De vill att vi som politiker ska rensa bort avarter.
Finns det något som vänsterpartiet särskilt kan bidra med på miljömrådet?
-Att koppla ihop miljöfrågor med rättvisefrågor. Det finns det andra som gör också men vi är mycket bra på den kopplingen, det kan berika. Sedan vågar vi utmana kapitalet och vi har ett sydperspektiv.
Vad är det största problemet med EU när det gäller miljöfrågorna?
- Marknadsfundamentalismen. Enskilda länder tillåts inte gå före. Under de senaste fem åren har EU-kommissionen dragit enskilda länder inför EG-domstolen 19 gånger rörande miljö eller folkhälsa. I alla 19 fall har domstolen gått på kommissionens linje och medlemsländerna har inte fått vidta åtgärder för att skydda miljö eller folkhälsa. Med Lissabonfördraget förs mer makt över till EU och vi låser in oss ännu hårdare i marknadspolitiken.
Vad betyder ordförandeskapet för arbetet i parlamentet?
- Det har stor betydelse för vilka frågor som kommer upp på agendan. Slovenien är en hyfsad ordförande. Frankrikes ordförandeskap till hösten kan tyvärr innebära att kärnkraften lyfts fram som en lösning på energiproblemen.
Jens Holm är europaparlamentariker sedan 2006 och ledamot i utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedels-säkerhet och det tillfälliga utskottet för klimatförändringar.
Han är i suppleant i utskottet för internationell handel och budgetkontrollutskottet.
www.jensholm.se
www.vegetarian-shoes.co.uk
www.klimataktion.nu
Fakta: EU
Europaparlamentet bestod från början av nationella parlaments-ledamöter men sedan 1979 är de europapolitiker på heltid, valda i varje land. Europaparlamentets inflytande har stadigt vuxit och med Lissabonfördraget ökar makten ytterligare. Det har medlagstiftande uppgifter och vetorätt över EU:s budget, nya medlemsländer och avtal med tredjeland. Antalet ledamöter styrs av befolkningarnas storlek, totalt i parlamentet finns 785.
Ledamöterna väljs för fem år i taget, enligt varje lands valsystem. De fördelar sig sedan i partigrupper och dessa fördelas i 20 fackutskott som till exempel jordbruk eller inre marknaden.
Parlamentet har också som uppgift att kontrollera hur kommissionen sköter finanserna och de måste godkänna eller förkasta en ny kommission.
I dagsläget har parlamentet en borgerlig majoritet.
EU:s ministerråd består av 25 ministrar från medlemsländernas regeringar. EU-länderna turas om att vara ordförande för ministerrådet, sex månader i taget. Ministerrådet beslutar om nya lagar. Antalet röster avgörs av landets storlek.
Europeiska kommissionen har 25 ledamöter på fem år i taget. De lägger fram lagförslag, styr debatten i stor utsträckning och har ett starkt inflytande på de beslut som fattas.
Europeiska rådet består av stats- och regeringschefer och de samlas vid toppmöten minst fyra gånger om året. Här fattas inga formella beslut men inriktningen på politiken formas i hög grad här.