Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 19, 9 maj 2008
Vem skriver vår historia?
Folkrörelserna har gjort ett stort avtryck i vår historia men inte i historieböckerna. Ett sätt att göra sin röst hörd är att skriva sin egen historia och det har folkrörelserna gjort i allt större utsträckning på senare år. En ny fond har startats av den anledningen med målet att samla in en miljon kronor för arkivering och dokumentation.
- Vi hoppas att vi ska kunna offentliggöra så mycket som möjligt och visa att förändringar har skett när människor har mobiliserat sig, säger Jan Wiklund. Det är inte staten som i sin vishet har tagit de besluten. Staten är bara en kompromissaktör. Vi vill inspirera människor och visa att det fortfarande går att göra förändringar.
Jan Wiklund är en av initiativtagarna bakom Föreningen för kunskap om aktivism och folkrörelser som bildades förra sommaren. Nu har man startat en insamling, Aktivismfonden, för att kunna sätta igång en verksamhet med dokumentation och spridning av information om gamla, nya och kommande folkrörelser i Norden.
Utbyte av erfarenheter mellan äldre och yngre aktivister är ett mål för Föreningen för kunskap om aktivism och folkrörelser.
Målet är att tusen personer eller grupper ska lova att skänka tusen kronor var. Först när målet är uppnått samlas pengarna in för att projektet ska få en god start.
- Vi går ut och försöker få tag på dem som var aktiva på 60-70-talen och frågar om de vill vara med och bidra med en tusenlapp, berättar Jan Wiklund.
Folkrörelsearkiv
Han var också med och startade Folkrörelsestudiegruppen 1983 i Stockholm som från början var en arbetsgrupp med tre personer inom Miljöförbundet Jordens Vänner och Alternativ Stad men som sedan ett antal år är självständig.
Gruppen formulerade manifestet "Folkrörelser kan förändra världen" som en programförklaring och har sedan dess ordnat seminarier, gett ut häften och aktivistkalendrar och deltagit i olika större folkrörelsemöten. 1998 startade gruppen en hemsida där det nu finns mycket material om olika folkrörelser och specifika händelser som exempelvis Göteborgshändelsen.
- Men det är lite slumpmässigt. Det handlar om det som vi har råkat snubbla över, så det som vi inte känner till kommer därför inte med. Det finns heller inget djup i materialet, säger Jan Wiklund.
Undvika soptippen
För två år sedan startades också en arkivgrupp i Folkrörelsestudiegruppen för att undersöka möjligheten att bättre dokumentera och arkivera nya folkrörelser.
Arbetarrörelsens arkiv är ett annat exempel men där finns inte resurser att bredda verksamheten till andra folkrörelser, berättar Jan Wiklund.
Det man vill undvika är att värdefullt material hamnar på soptippen. Jan Wiklund berättar att när en av grundarna till Alternativ Stad, Ralph Fiedler, dog på 90-talet så hamnade hela hans arkiv i en sopcontainer.
Han berättar också att det finns ett folkrörelsearkiv med avdelningar i varje län men att man där inte jobbar med att göra materialet offentligt.
Den nya föreningen vill med hjälp av Aktivismfonden bygga upp en interaktiv webbplats där man kan söka efter berättelser och bilder om folkrörelser och att man även själv ska kunna bidra med sina egna erfarenheter. Det är också tänkt att föreningen ska kunna ge ut böcker och stödja andra projekt för dokumentation och forskning. Möten för utbyte av erfarenheter mellan olika rörelser och äldre och yngre aktivister är ett annat mål.
Göra skillnad
Jan Wiklund tror att en effekt av att folkrörelsernas arbete inte hörs eller syns offentligt är att man inte orkar fortsätta arbeta i längden när man inte får något erkännande. Det leder i sin tur till att människor inte ser att de kan göra någon skillnad i samhället.
- Det såg vi tydligt, säger Jan Wiklund, när det på 80-talet bara talades om stat och näringsliv så sjönk aktiviteten i alla rörelser. Ingen orkade göra någonting och folk som borde vetat bättre brydde sig inte längre om att nå ut till allmänheten.
Andra orsaker tror han är bakslaget som kärnkraftsomröstningen innebar för miljörörelsen och att arbetarrörelsen förlorade den stora avtalskonflikten samma år.
Jan Wiklund tar ett exempel, det klorfria pappret, där marknaden tog åt sig äran för framgången. Medan de ideella krafterna som låg bakom inte har fått någon uppmärksamhet.
Vill du vara med och bidra till Aktivismfonden gå in på:www.aktivism.info för mer information.
Läs mer om folkrörelser på Folk-?rörelsestudiegruppens hemsida: www.folkrorelser.nu
Eller titta tillbaka i gamla nummer av Miljömagasinet efter Tord Björks artiklar om Folkrörelsen.