|
Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 20, 16 maj 2008 Bildts historiska möjlighet i Lima I dag har utrikesminister Carl Bildt en historisk möjlighet när han slår sig ner vid förhandlingsbordet med regeringschefer och utrikesministrar från Latinamerika och EU. Antingen kan han driva på i samma fotspår och fördjupa klyftan mellan rika och fattiga. Eller göra allvar av de åtaganden som riksdagen gjort vad gäller fattigdomsbekämpning. Det femte toppmötet mellan EU och Latinamerika och Karibien hålls i Perus huvudstad Lima och huvudtemana för mötet är fattigdomsbekämpning, hållbar utveckling, klimatförändringarna, samt stärkande av biregionala relationer. Vår förhoppning är att Sveriges röst ännu en gång ska eka världen över. Denna röst ska göra det klart för det internationella samfundet att det behövs en global politik som sätter de fattiga i centrum - inte de internationella företagens intressen. En viktig fråga i relationerna till Latinamerika är de associeringsavtal som EU just nu förhandlar med Centralamerika och de Andinska länderna. Avtalen kommer att ha stor påverkan på regionens sociala och ekonomiska utveckling och människors livsvillkor. År 2003 beslutade den svenska riksdagen om en samlad Politik för global utveckling. Som första land i världen fastslog Sverige att alla politikområden, även handel, har ett gemensamt övergripande mål: att bidra till en rättvis och hållbar global utveckling. Även EU har gjort liknande utfästelser. EU ska "främja en rättvis och miljömässigt hållbar tillväxt, en friktionsfri gradvis integrering i världsekonomin och koppling till strategier för minskad fattigdom." De associeringsavtalen som EU nu förhandlar med Latinamerika går delvis stick i stäv med dessa mål. Halvvägs in i förhandlingsprocessen går det att konstatera ett dystert resultat: - EU driver nu på för snabba avregleringar mellan regionerna. När den småskaliga och ofta sårbara industrin i Latinamerika ska möta konkurrensen från europeiska transnationella bolag är risken för avindustrialisering i Latinamerika överhängande. Situationen är särskilt allvarlig då de flesta av de latinamerikanska länderna saknar effektiva regelverk för arbetsrätt och miljöskydd och stabila institutioner som kan skydda diskriminerade och svaga grupper. Internationell handel kan stimulera utveckling. Men utvecklingsländer måste - precis som EU-länderna en gång fick - få skydda begynnande och sårbara näringar under en övergångsperiod, så att de kan växa sig starka och konkurrera med europeiska storföretag. - I ljuset av den aktuella matkrisen bör Sveriges regering och EU främja det hållbara småskaliga jordbruket som har en avgörande betydelse för matförsörjningen i Latinamerika. Istället driver EU på för ytterligare avregleringar av det Latinamerikanska jordbruket, något som exempelvis gynnar expansionen av monokulturer för produktion av etanol till europeiska bilar. Samtidigt är man inte beredd på att förhandla om sina EU-kossor som subventioneras med två dollar om dagen. EU:s nuvarande jordbrukspolitik har lett till kränkningar av småbrukares rätt till försörjning. - EU driver på för en ökad liberalisering av service och tjänster i de latinamerikanska länderna. Det gäller allt från vatten och sjukvård till telekommunikationer. Flera FN-studier (UNCTAD, UNDP) visar exempel på hur vinstintresset tagit över på bekostnad av fattiga människors behov när transnationella företag fått ansvaret för dessa sektorer. I Bolivia år 2000 ledde privatiseringen av vattensektorn till att många inte hade råd att konsumera vatten när priset steg med 35 procent. Folkrörelser och parlamentariker på båda sidor om Atlanten kräver att Europa lever upp till sina åtaganden om att bekämpa fattigdom och respektera de mänskliga rättigheterna. Toppmötet i Lima utgör en historisk möjlighet. Kommer du, utrikesminister Carl Bildt, välja att prioritera mänskliga rättigheter och fattigdomsbekämpning eller de europeiska handelsintressena? |