|
Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 13, 18 mars 2008 "Vi måste våga prata mer om bajs" Arbetet med sanitet och barnadödlighet måste gå snabbare. Det är främst kvinnor och barn som drabbas av bristen på rent vatten i världen. 2008 är FN:s sanitetsår. Över hela världen arbetar stater och organisationer för att uppmärksamma och försöka åtgärda problemet med dåliga eller till och med inga toaletter för människor. För att kunna arbeta för en förändring måste vi våga prata om vad det i verkligheten handlar om. Så inleddes seminariet "2,6 miljarder vill gå på toaletten" om sanitet, hälsa och hygien som arrangerades i Stockholm den gångna veckan i regi av bland annat SIWI, Stockholm International Water Institute. - Även om situationen idag känns hopplös går den att ändra på, vi måste bara inse det istället för att fastna i hopplöshet och förtvivlan. Jag är optimist och menar att utvecklingen redan idag går åt rätt håll. Men vi måste fortsätta på den vägen, snabbt. Det sa Staffan Landin från Gapminder, ett företag som arbetar med statistik kring bland annat välfärd och utveckling. Utifrån faktakunskap om hur världen har sett ut tjugo år tillbaka i tiden och fram till idag konstaterade han att stora förändringar är möjliga också i framtiden - om vi vill. - FN:s millenniemål handlar bland annat om att minska barna- och mödradödligheten och stoppa spridningen av hiv/aids. Med den takt vi håller idag för att nå fram till målen kommer vi inte att lyckas. Sanitet och hälsa 5000 barn dör som en följd av diarré, varje dag. Det är en direkt följd av att barnen lever i en smutsig miljö, där toaletter och andra sanitetsanordningar saknas. Ett av problemen är avsaknaden av vatten, och att det vatten som finns inte är rent. Att öka jämställdheten är ett av de millenniemål som FN har satt upp. En förutsättning för att fattigdomen i världen skall minska och bland annat sanitetsförhållanden skall bli bättre är att kvinnor deltar i utvecklingsarbetet. Det är kvinnorna som lever hemma i byn och som varje dag lever med sjukdom, död, smuts och brist på vatten och mat. Om de får inflytande ökar möjligheten till förändring. Det sa Marianne Kjellén, lektor vid Stockholms universitet, vid seminariet om sanitet, hälsa och hygien. - Idag beror tillgången till sanitet på vem du är. Kön, ålder och resurser påverkar och det är kvinnor, barn och fattiga som har det sämst. Det är inte ovanligt att flickor i fattiga länder stannar hemma från skolan när de är i tonåren och får mens. Om det inte finns toaletter i avskildhet och som går att låsa vågar de inte gå i skolan, skammen och orenheten känns för stor. God sanitet är intimt förknippad med tillgången till vatten, även om det är fullt möjligt att ordna bra toaletter utan vatten. Torrtoaletter med urinseparering motverkar sjukdomar och kan även förbättra skörden av majs, ananas och andra grödor. Barns rätt till vatten David Wrangler arbetar med miljörätt vid Stockholms universitet. Han konstaterar att rätten till vatten inte finns i de urspungliga av FN:s rättighetsförklaringar. - I barnkonventionen från 1989 finns däremot en skrivning om "barns rätt till vatten". Och i rådet för mänskliga rättigheter är frågan om rätten till vatten högaktuell. Från 1979 finns också en skrivning om att "avskaffa diskriminering för kvinnor på landsbygden". Under dagen återkom talare efter talare till nödvändigheten av att ge kvinnor plats i förändringsarbetet. Ett av FN:s millenniemål är att öka jämställdheten mellan män och kvinnor. Målet skall vara uppfyllt till 2015, men enbart en ökning är inte tillräcklig då ojämställdheten på sina håll idag är total. Jämställdheten måste bli synlig och konkret. Då kan också tillgången till sanitet, hälsa och hygien bli långt mycket bättre. |