Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 16, 18 april 2008

Oansvarig kapitalförvaltning

i tror att det är politikerna som bestämmer hur framtidens samhälle skall se ut. Idag har dock bolagsledningar och kapitalförvaltare ett större inflytande, genom att det är de som i verkligheten bestämmer vad vi skall investera i. Men det har det inte varit mycket samhällsdebatt om.

Heder åt miljöpartiet som lyft frågan genom att utreda hur våra pensionsfonder förvaltas. Rapporten är skrämmande. Den visar hur det saknas moral, miljöhänsyn och framtidsförutseende. I stället för att bygga upp ny hållbar teknik och söka långsiktigt uthållig avkastning söks kortsiktigt högsta förräntning från miljöhotande verksamhet. Det är en mot uppdragsgivarna oansvarig kapitalförvaltning.

Av 399 energibolag fonderna investerat i sysslar 378 med fossila bränslen, 6 med uran och bara 15 med förnybar energi. Av investerade 46 miljarder kronor gäller bara en miljard förnybar energi (bara en procent av de totala investeringarna), och där har man mest i en palmoljeproducent. AP-fonderna satsar stort i kolproducenter, tillverkare för oljeindustrin och sådant extremt miljövidrigt som utvinning av oljesand.

Världsbanken investerar 20 gånger mer i olja och kol än i förnybar energi. Ändå bidrar Sverige med två miljarder kronor om året i banken.

Att bortse från etik och miljö ger inte långsiktigt lönsamma investeringar. Att satsa på ny teknik ger de största vinstchanserna. Det är inte klok kapitalförvaltning att investera i verksamheter som bygger på sådant som bör och är på väg att fasas ut, som oljan, av klimatskäl och för att den håller på att ta slut.

Största skälet till ekonomiska satsningar i fel riktning är en fråga om inkompetens som beror på att att förvaltarna har bristande helhetssyn. Och kanske på deras politiska inställning. Ekonomutbildningarna borde göras om och ges mer av omvärldskunskap och mindre av matematiska modeller. Man kan inte fatta beslut om framtiden utifrån trendframskrivningar av dagens situation.

Det är inte bara staten som drabbas av fackblindheten hos rådgivarna. Det gör också kyrkans kapitalförvaltning. I stället för uppdraget att förvalta vår jord tjänas Mammon mer än Gud, trots att lönsamheten varit väl så god med mer framtidsinriktade investeringar.

De som sparar i etik- och miljöfonder blir också bedragna. Bankerna tar med företag med dåliga arbetsvillkor och med både vapen, alkohol och porr. I miljöfonderna är det mer fråga om reningsteknik av föroreningar än om miljöteknik. Handelsbanken har en miljöfond som investerar i kärnkraft.

Statens bolag är inte mycket miljövänligare än AP-fonderna. Per Bolund (mp) har pekat på att en försvinnande liten del av Vattenfalls elproduktion kommer från förnybar energi. Ökad brunkolsbrytning och nya stenkolskraftverk planeras. På ett år har den fossila elproduktionen ökat med 11 procent. Vattenfall har gjort sig ökänt för sin skötsel av kärnkraftverk i Tyskland. Nyligen avslöjades man i en stor kartellhärva för att hålla uppe priserna. I Sverige är vi inte riktigt medvetna om hur allvarligt tillbudet i Forsmarks kärnkraftverk var.

Vattenfalls VD har fått köra sin egen agenda utan att avskedas. Riksrevisionen är mycket kritisk till hur bolagsdirektivet från 2005 följts: att företaget skall vara ledande i omställningen till en ekologiskt och ekonomiskt uthållig svensk energiförsörjning.

SJ har som enda direktiv att ge hög vinst. Det är inte i medborgarnas intresse. Det räcker att SJ går ihop. För dem är det viktigare med högsta samhällsekonomiska lönsamhet, det vill sälja billiga tågresor.

Politikerna i styrelserna för kommunala bolag får felaktigt lära sig att lagen säger att de inte får se till det allmänna intresset, utan deras uppdrag är endast att åstadkomma maximal vinst. Det är dock alltid ägaren som bestämmer målen för bolaget, och då är medborgerlig nytta kanske viktigare. Också EU försöker tvinga fram detta ensidiga vinsttänkande.

Vi måste protestera mot hur ekonomerna styr vårt samhälle i alldeles fel riktning, och mot att våra politiker låter sig styras i stället för att fatta självständiga beslut till vårt bästa och byta ut dåliga rådgivare och ledningar. Medborgarnas medel måste få en ansvarsfull kapitalförvaltning, antingen det gäller pensionssparande eller offentliga bolag.

Hans Sternlycke