|
Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 10, 7 mars 2008 Miljöambitioner inför 2009 Det viktiga klimatpaketet ska knytas ihop under Sveriges ordförandeskap i EU 2009. För att lyckas med uppdraget bör Sveriges miljöambitioner ligga i topp, det är alla eniga om. Men regeringen kritiseras för otillräckliga satsningar och för att inte ta klimatberedningens slutsatser på allvar. - Klimatet står absolut överst på agendan. Vi måste ligga i framkant och det kommer vi att göra. Det lovade miljöminister Andreas Carlgren förra veckan på ett seminarium anordnat av Naturskyddsföreningen. Syftet med seminariet var att klargöra föresatserna på miljöområdet inför ordförandeskapet i EU 2009. Till hösten kommer den proposition som blir avgörande för svensk klimatpolitik. Hög bränsleförbrukning hos bilar, en uppåtstigande kurva för flygresor och en nedåtgående för den biologiska mångfalden. Det var några av de svaga punkter som lyftes fram på seminariet. Fossilfri bilpark Klimatberedningen kom nyligen fram till att utsläppsnivån för bilar måste skärpas till 120 gram CO2/km 2012 och till 95 gr/km 2020. Andreas Carlgren bekräftade att målet på 120 gram till 2012 ska drivas. Men trots ambitionen att Sverige ska bli först i världen med en fossilfri bilpark ville han inte ge besked om fortsatta mål. - Vi ska försöka få fram teknik för att minska utsläpp från bilar men eftersom vi inte vet hur utvecklingen går är det svårt att ge ett klart besked, sade han. Allt fokus ligger nu på klimatet och Köpenhamn 2009 men därpå följer målet att hejda förlusten av biologisk mångfald 2010. Detta mål har satts på såväl global som nationell nivå. Det blir svårt att leva upp till medhöll Andreas Carlgren, trots att sambandet mellan ekosystem i balans och förmågan att stå emot klimatförändringar är så tydligt. En svårighet Andreas Carlgren lyfte fram var att SDS, Strategin för hållbar utveckling, inte är kopplad till EU:s budget. - Vi stödjer en integration men driver inte detta eftersom brist på stöd i EU kan leda till ett misslyckande som inte gagnar SDS. Men denna attityd kritiserades av John Hontelez, generalsekreterare för European Environ-mental Bureau. - Vi har inget att förlora. SDS har i dag ingen politisk slagkraft alls, enda chansen är att koppla ihop den med den ekonomiska agendan. Han efterlyste kriterier för hur pengar spenderas och ser positivt på att det eviga rådet om harmonisering nu är på väg att brytas. John Hontelez anser att vi förstår klimathotet. - Men det har funnits mycket anti-miljötendenser i EU och konkurrensen sätts fortfarande främst. Väl använt skattesystem Han tycker att Sverige förbereder sig bra inför ordförandeskapet och berömde svensk miljöpolitik. Särskilt hur skattesystemet används för att sända signaler. Allra viktigast just nu är dock att vi energieffektiviserar tyckte John Hontelez och att den biologiska mångfalden prioriteras. - Länderna skulle avsätta pengar frivilligt men det blev inga. Det krävs bindande regler. En annan öm tå som måste trampas på är våra konsumtions- och produktionsmönster menade John Hontelez. - Kinas miljöproblem är delvis våra. Och vi måste också ta ansvar för att världen följer EU och USA. Skatt på kött Jens Holm, EU-parlamentariker för Vänsterpartiet, talade om biobränslen och presenterade en lösning på dilemmat med biobränsle- kontra matproduktion: Inför en klimatskatt på djurprodukter. - Förutom att det frigörs mark för odling av biobränsle så minskas koldioxidutsläppen om vi äter mindre kött. Andra miljövinster handlar om skog, transporter, bättre hälsa och mindre försurning. Han hänvisade till en nyligen utkommen magisteruppsats, Taxation on animal food, av Kristina Mohlin, magisterstudent på Chalmers i Göteborg. Den visar att en beskattning av kött kan minska köttkonsumtionen och därmed köttindustrins arealanspråk. Man kan inte beskatta allt man inte gillar tyckte Sofia Arkelsten, riksdagsledamot för Moderaterna och ledamot i klimatberedningen, och Andreas Carlgren avvisade köttet som en liten fråga för Sverige eftersom markarealen som tas i anspråk är relativt liten. Jens Holm påpekade att djurfodret oftast är producerat utomlands och att det handlar om att gå före. - Medelklassen i bland annat Indien och Kina växer och vad gör människor när de får mer pengar? Jo, kör bil och äter kött. Köttet är viktigt att titta på, tyckte också John Hontelez. - Kanske inte i huvudsak som en jämförelse med biobränslen utan för att vi kommer att se matkriser framöver. Befolkningen ökar, vattenbrist hotar och folk konsumerar mer. |