Respekt för människor och miljö

n ensam människa kan verkligen göra skillnad, och hon kan göra ännu mer i samarbete med andra. Det är ett av de bestående intrycken från prisutdelningen av The Right Livelihood Award 7 december. Det är inga små projekt som årets pristagare har tagit sig an. Religiösa våldsamma konflikter, kärnvapen, multinationella GMO-företag och fattigdom tillsammans med klimatförändringarna.

Årets pristagare: Dekha Ibrahim Abdi, Dipal C. Barua från Grameen Shakti, Christopher Weeramantry och Louise och Percy Schmeiser. Grundaren Jakob von Uexkull syns i bakgrunden. (Klicka på bilden för att se en större version.)

Priset går även under namnet "Alternativa Nobelpriset". Då passar det förstås bra att en av Alfred Nobels ättlingar inleder kvällen. Peter Nobel höll ett öppningstal där han hänvisade till det gamla Aten på Sokrates tid. Vårt ord för "idiot" härstammar från den tiden. Då betydde det en person som inte tog del av statens affärer och som inte tog ansvar för allas bästa. En idiot var en person som bara brydde sig om sig själv. Han menar att i dag ser vi den sortens idioti när girighet och kortsiktiga beslut hotar hela vår existens. Då står vårt hopp till kloka människor, som pristagarna, som ofta inte har pengar eller makt men en stark vilja att göra saker bättre. Han påpekar också att det är viktigt att vara en optimist i den bemärkelsen att det går att göra saker bättre och att han är tacksam för att Right Livelihood-priset har samlat så många optimister.

Priset grundades 1980 av Jakob von Uexkull med syftet att "hedra och stödja de som erbjuder praktiska och exemplariska lösningar på de viktigaste utmaningarna världen står inför".

Vid prisutdelningen höll von Uexkull ett tal som han inledde med att betona farorna med klimatförändringarna. Men han var också hoppfull; det finns andra vägar framåt och människors värderingar håller på att förändras.

"Klimatkaoset är också ett stort misslyckande för både politiken och media", sa han. "Få människor skulle röstat på den politik som orsakar det - och på de politiska partier som låter det hända - om de hade varit medvetna om riskerna, som vi känt till i 30 år!"

Von Uexkull presenterar pristagarna med "Årets pristagare visar hur vi kan leva tillsammans i fred och skydda våra globala ekosystem genom samarbete, ömsesidig respekt och lagar som sätter livets mångfald före fåtalets privilegier."

från Saskatchewan, Kanada, är båda 76 år och har sin bakgrund i lantbrukande familjer. Percy Schmeiser har länge varit politiskt aktiv och var bland annat borgmästare i sin hemstad Bruno i 19 år.

1998 fick Percy och Louise Schmeiser ett brev från det multinationella jordbruks- och GMO-företaget Monsanto där företaget hävdade att paret hade använt deras utsäde utan licens. Men Schmeiser hade aldrig köpt eller ens tänkt att köpa några av Monsantos produkter. Det visade sig att frön från Monsantos genetiskt modifierade raps hade blåst in från en granne eller passerande lastbilar och förökat sig på Schmeisers mark. Raps som innehåller företagets patenterade gener. Monsanto hotade nu att stämma Percy och Louise Schmeiser för patentbrott på totalt 400000 kanadensiska dollar (drygt 2,5 miljoner kronor). Samtidigt erbjöd Monsanto att dra tillbaka stämningen om Schmeiser tecknade kontrakt med företaget att köpa deras frön och betala en årlig avgift.

Percy och Louise Schmeiser vägrade att gå med på utpressningen och gick till domstol. Kanadas högsta domstol dömde dock till Monsantos fördel, eftersom man erkände deras lagliga rätt till patentet. Samtidigt slog domstolen fast att paret inte behövde betala något eftersom de inte hade något att vinna på att ha GMO-fröna på sin mark.

Nu är Schmeiser i en ny rättstvist med Monsanto där paret driver att företagets frön ska betraktas som en förorening. Företagets raps kom nämligen tillbaka på deras mark igen och det fallet är inte avslutat ännu. Datum för rättegången är satt till 23 januari nästa år.

Monsanto hade 2005 stämt 147 jordbrukare och 39 små jordbruksföretag i USA för patentbrott. Ofta på grund av "bortsprungna" frön. Totalt har amerikanska jordbrukare betalat motsvarande nästan 100 miljoner kronor till Monsanto.

Percy Schmeiser är engagerad i rörelsen för rätten till mat och frön och har blivit en efterfrågad föreläsare.

är 43 år och växte upp i Wajir, Kenya, i ett område med många olika religiösa och etniska grupper. Hon är själv muslim men många av hennes närmaste vänner var kristna. I skolan fortsatte de att umgås trots att de blev uppdelade och åtskiljda i olika läger. Detta bär hon med sig än ?i dag i sitt fredsarbete där hon jobbar för att skapa samarbete över religiösa gränser för att lösa konflikter och skapa långsiktig fred.

Under hela Dekha Ibrahim Abdis uppväxt pågick det en konflikt mellan regeringsstyrkor och en gerillarörerelse i Wajir. Hon arbetade sedan bland annat som ledare över ett mobilt hälsovårdsprojekt för nomadfolken.

1990 blev situationen värre i Wajir med 1500 dödsoffer och konflikter mellan klanerna i området så 1992 startade Abdi tillsammans med några andra en gräsrotsrörelse för fred. De samlade representanter för alla klanerna och lyckades få fram ett avtal mellan parterna. Sedan tillsatte de en kommitté med uppgift att se till att avtalet genomfördes. Dekha Abdis utvecklings- och fredsmodell med fokus på mellanreligiöst samarbete har använts på flera platser i Kenya liksom i Uganda, Etiopien, Sudan och Sydafrika. Hon har också lärt ut sin modell i länder över hela världen och deltar i en rad fredsprojekt. Hennes stötesten är hennes islamska tro som hon aktivt använder i sitt fredsarbete och en av hennes hjärtefrågor är att lära upp den nya generationen fredsarbetare i Kenya och på Afrikas horn.

från Sri Lanka, är 79 år, doktor i juridik och i dag pensionerad domare. Han har jobbat i mer än 50 år med att öka kunskapen om och inflytandet av internationell rätt i världen. Han har arbetat i flera internationella styrelser för mänskliga rättigheter och hållbar utveckling och har skrivit många böcker.

En av Weeramantrys stora hjärtefrågor är kampen mot kärnvapen och han utmärkte sig när han satt i den Internationella domstolen genom att helt motsätta sig användning av kärnvapen, även i självförsvar. Han arbetar för att få all användning av kärnvapen att betraktas som olaglig.

är ett bangladesiskt företag som likt Grameen Bank (som fick Nobels fredspris 2006) riktar sig till fattiga människor på landsbygden. Men Shakti betyder "energi" och Grameen Shakti säljer solcellssystem för hemmabruk. Företaget startade 1996 och hade i juni i år installerat 110000 solcellsystem i mer än 30000 byar.

Solcellerna ger stora fördelar mot de fotogenlampor som annars används. Det blir mindre rök och brandrisk och den ökade belysningen medför att människor kan arbeta hemma efter mörkrets inbrott. Vårdcentraler och skolor får bättre beslysning och affärer kan ha öppet längre. Företaget är en modell för hur utvecklingsländer kan få uthållig och billig energi och har fått flera utmärkelser och priser.

"Right Livelihood" är ett gammalt begrepp. Det står för principen att alla människor bör leva på ett sätt som till fullo respekterar andra människor och vår natur. Det innebär också att man tar ansvar för konsekvenserna av sitt handlande och att man enbart nyttjar ens beskärda del av jordens resurser. (Källa: Right Livelihoodstiftelsen)