|
Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 49, 7 december 2007 Bra lokaltrafik ger bättre välfärd Fler bussar och rakare, snabbare turer gör att fler väljer lokaltrafiken. Den investering som samhället gör i lokaltrafik ger mångfalt tillbaka, visar forskning. Men politikerna ser kortsiktigt på samhällsekonomin. Lokal kollektivtrafik skulle kunna göras effektivare, inte bara av miljömässiga skäl utan även samhällsekonomiska. Med rakare busslinjer och större turtäthet skulle resenärernas nytta öka betydligt mer än samhällets kostnader, vilket skulle ge en ökning av välfärden som helhet. Det är resultatet av en avhandling i nationalekonomi av Anders Ljungberg vid Linköpings universitet enligt ett pressmeddelande. Det kollektiva resandet har ökat i absoluta tal sedan 80-talet, men andelen av det totala resandet har minskat, enligt Anders Ljungbergs avhandling. Undantaget är Stockholm som i dag står för mer än hälften av antalet resor i kollektivtrafiken i Sverige (69 procent år 2000). Färre pendeltåg Under veckan diskuteras emellertid färre pendeltågsavgångar i Stockholm så att Mälardalens regiontåg ska kunna gå i tid, rapporterar Metro på tisdagen. Det är regeringens särskilde förhandlingsman Carl Cederschiöld som föreslår detta i de pågående förhandlingarna om pendeltågstunneln Citybanan i Stockholm. Han tycker att Mälardalen ska bidra till projektet men då kräver mälardalsborna i gengäld att staten uppfyller det oinfriade löftet om kortare restider med tåg mellan Västerås och Stockholm. Färre pendeltåg skulle vara en lösning. - Det är helt vettlöst. Redan i dag trängs folk på pendeltågen och många av de så kallade insatstågen är fortfarande inställda, säger oppositionslandstingsrådet Lars Dahlberg (s) till Metro. Citybanan ska ge ett extra spår genom Stockholm. Därmed gynnas enligt Banverket tågtrafiken både i Mälardalen och i resten av Sverige. Lönsamma åtgärder I övrigt i Sverige visar Anders Ljungbergs avhandling att besparingar har resulterat i mindre turtäthet och krokigare busslinjer vilket gett längre vänte- och åktider för passagerarna. Det ger i sin tur minskat resande och fler besparingar. - Med en samhällsekonomisk ansats skulle utvecklingen kunna se helt annorlunda ut, konstaterar Anders Ljungberg. Med rakare busslinjer skulle restiderna kortas och turtätheten kunna öka, vilket sparar tid för resenärerna, visar han. Ett problem är att antalet resenärer varierar mycket under dagen så trafikflödet behöver jämnas ut. Att ha mer varierande tider för exempelvis gymnasieelever skulle göra stor skillnad i högtrafiken. Anders Ljungberg föreslår också att resor under lågtrafik skulle vara billigare eller till och med gratis. Om de här förändringarna genomförs i Linköping handlar det om cirka 11 miljoner kronor årligen. Men den ökade nyttan för samhället skulle bli ännu högre, cirka 30 miljoner kronor. Beräknat på en 40-årsperiod i hela Sverige skulle den totala nyttan öka med 6,5 miljarder kronor, till en kostnad av 2,4 miljarder med dessa och liknande insatser. ? Jämför med Hallandsåsen och Citytunneln i Malmö, säger Anders Ljungberg, där man investerar uppåt 10 miljarder kronor för en samhällsekonomisk nytta som knappast täcker kostnaderna. |