Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 6, 8 februari 2008

Är centerministern klonad?

ordbruksminister Eskil Erlandsson (c) vill inte ha klonade djur. Det utarmar genbanken, ger svagare djur och är oetiskt, anser han. Slutsatsen är helt riktig och delas av Sveriges Småbrukare och de flesta konsumenter.

Med exakt samma motivering borde Erlandsson säga nej till genmanipulerade växter. Detta är han tvärtom stark anhängare av. Utan att höra riksdagen gav han i höstas kommersiella GMO-odlingar klartecken i Sverige. GMO-tekniken syftar främst till att Monsanto, BASF och andra multinationella agroföretag kan få utsädesmonopol genom patent på sina GMO-grödor.

Det finns bevis för att giftresistenta grödor har spritts till vilda släktingar. Det finns också exempel på att en genmanipulerad växt (poppel) plötsligt förändrades och började producera gift. Genmaterialet är inte stabilt och kan bjuda på verkligt obehagliga överraskningar. Det bör naturligtvis inte släppas ut i naturen.

Förutom patenträtten medför GMO utsugning av bönderna och extrem global utarmning av genbanken. Det struntar Erlandsson i. Inte heller har han något emot fältodling av växter som producerar eget gift som dödar värdefulla insekter, som humlor och bin. I GMO-landet framför andra, USA, håller bina på att utrotas i de stora jordbruksdistrikten.

Trots att de flesta GMO-grödor har en antibiotikagen, npt II, som selektionsmarkör ser Erlandsson inga etiska eller hälsoproblem med GMO i vare sig livsmedel eller foder. Npt II ger resistens mot bla kanamycin och neomycin. Det är den enda antibiotika som biter på multiresistent tuberkulos.

Gentekniknämnden anser att man av hälsoskäl inte ska använda npt II. Det stör inte Eskil Erlandsson. Inte heller att GMO-växter tas fram för att tåla mer växtgifter. Han lutar sig tillbaka på EU:s livsmedelsnämnd EFSA och Statens Jordbruksverk, som agerar som vore de filialer till de multinationella genteknikföretagen.

Sedan försöksdjur som matats med genmanipulerad majs blev sjuka och dog har GMO-motståndet växt ytterligare. Till och med i Monsantos personalmatsal på huvudkontoret i England har personalen tvingat ledningen att ta bort GMO-majsen. I alla undersökningar är cirka 80 procent av både bönder och konsumenter emot GMO. Det struntar ministern i.

Orsaken till hans inkonse-kventa hållning kan här avslöjas. Lika små öron som Erlandsson har när det gäller småbrukens situation; lika stora blir de när LRF för fram industrijordbrukets krav. Vad många säkert inte vet är att den mäktiga LRF-koncernen sedan flera år samarbetar med ett av världens största genteknikföretag, BASF, genom deras dotterbolag Svalöf Weibull AB och Plant Science Sweden (PSS).

De drev tillsammans 23 av samtliga 28 försöksodlingar i Sverige 2007.

Eskil Erlandsson vågar dundra mot kloning av djur därför att LRF ännu inte har några pengar satsade på det fältet. Man kan säga att hans åsikter är klonade med LRF.

Rune Lanestrand