Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 4, 25 januari 2008

Kärnkraften ökar klimathotet

olkpartiet har gått ut och krävt fyra nya kärnkraftverk - för miljöns skull. Storbritannien har beslutat bygga nya kärnkraftverk. Det kan bli tio stycken. Greenpeace protesterar och säger att fyra procents minskning av koldioxidutsläppen inte gör så mycket åt klimatet. Man är tydligen inte medveten om att ett kärnkraftverk orsakar ungefär lika stora växthusgasutsläpp som ett fossilgaskraftverk.

Bo Nordell vid Luleå tekniska universitet säger att ökad koldioxid inte påverkar klimatet lika mycket som ökade värmeutsläpp, och att dessa står för åtminstone tre fjärdedelar av temperaturstegringen mellan 1880 och 2000. Han har inte fått forskningsanslag för att studera det utan har fått använda fritid och studenters forskningsprojekt för att beräkna det.

Solstrålning och geovärme ger inga temperaturtillskott. Lika mycket energi som strålar in mot jordytan strömmar ut till rymden som värme. Men med fossila bränslen överskrids balanspunkten för den värme som kan passera växthustäcket. Samma är det med kärnkraften. Och av dess värmeproduktion är det bara en tredjedel som blir elektricitet. Resten spolas ut i havet.

När jag frågar honom vad vi kan göra för att minska den lagrade värmen säger han: Använd bara förnybar energi och öka skogs-ytan. Sedan 1880 har 15 procent av skogsmarken försvunnit. Den energi som var bunden i skogen är styvt åtta gånger mer än värmetillskottet år 2000.

Skogen bildar olika mängd ved beroende på hur den brukas. Anders Lindroth vid institutionen för naturgeografi och ekosystemanalys i Lund har jämfört kalhyggesskogsbruk med kontinuerligt skogsbruk enligt Mats Hagners modell, som visar att man skulle kunna binda upp till dubbelt så mycket koldioxid, och faktiskt mer än all den koldioxid vi släpper ut med fossila bränslen i Sverige, om man använder den. För en nogrannare beräkning skulle det dock behövas siffror på bladytor.

Anders Lindroths förslag att öka skogstillväxten med gödsling kan man ställa sig frågande till. Konstkväve kräver mycket energi för framställning och den ger utsläpp av lustgas, som är en 300 gånger aktivare växthusgas än koldioxid. Livet i marken hämmas med minskning av näringsupptaget därifrån som följd. Skogstillväxten blir bara tillfällig.

Ett sätt att minska klimateffekterna är att binda ner mer energi eller koldioxid, beroende på hur man ser på det, i marken och växtligheten. Ett annat sätt är att minska energianvändningen.

Det nästan allenarådande sättet att bygga flerbostadshus i dag är med betong. Om man använde trä i stället skulle koldioxidutsläppen minskas, säger Leif Gustavsson vid Mittuniversitetet. Två nybyggda fyravåningshus i Växjö jämfördes, det ena i trä och det andra i betong. Räknat på en tvårumslägenhet på 72 kvadratmeter minskar koldioxidutsläppen med 11-15 ton om den byggs i trä.

Med naturfibrer i stället för mineralull för isolering skulle energibehovet kunna minskas än mer. Hans Eek säger att ett passivhus behöver mindre än hälften av energin för ett vanligt hus för värme och varmvatten. Det är så välisolerat att det bara behövs 900 watt i värmetillskott när det är allra kallast.

Folkpartiet skulle lyssna till forskarna, på vad som skulle kunna minska klimathoten, i stället för att inavla sig i tidningarna med tvärsäkra påståenden utan debatt.

Kärnkraften minskar inte klimathotet utan ökar det. Förutom alla sina andra problem. För att minska klimatbelastningen måste vi helt gå över till förnybar energi. Det finns så mycket billig förnybar energi och så mycket energisparmöjligheter att kärnkraften alls inte behövs. Därtill måste vi hejda tillväxten. Den för oss över vad naturens ramar tillåter oss att förbruka, och den tär på jorden, så att dess förmåga att binda värme i växtligheten minskar.

Hans Sternlycke