Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 47, 23 november 2007
Att ersätta kaniner med cellmodeller
För några dagar sedan delades Nordiska Forskningspriset ut till dr Anna Forsby. Hon har utvecklat en metod som kan ersätta plågsamma tester på kaniner. Hon är inte den enda forskaren som har upptäckt fördelarna med djurfria forskningsmetoder. Förutom den etiska aspekten är dessa metoder ofta dessutom snabbare, billigare och mer pålitliga.
Anna Forsby är forskare i neurotoxikologi vid Stockholms universitet. Hon forskar om nervceller och har i flera år arbetat med att utveckla olika cellmodeller som kan ersätta djurförsök inom olika områden som diabetes och giftighet. Bland annat har hon utvecklat en metod att testa mild ögonirritation på celler, så att man i framtiden kanske slipper droppa olika substanser i kaniners ögon.
- Det är mitt engagemang för djuren tillsammans med den vetenskapliga utmaningen som driver mig, säger Anna Forsby. Det är fantastiskt roligt att utveckla och prova användbarheten i nya metoder.
Nordiska Forskningspriset för alternativ till djurförsök delas ut varje år till en forskare, forskargrupp eller organisation som gjort stora insatser för att ersätta eller begränsa djurförsöken. Priset är på 60 000 kronor och delas ut av Stiftelsen Forskning utan djurförsök, tillsammans med systerorganisationerna Alternativfondet i Danmark och Juliana von Wendts stiftelse i Finland.
Stolt prisvinnare.
Alternativa metoder
Anna Forsby är inte den enda forskaren som har upptäckt att djurfria metoder är ett bra alternativ till djurförsöken. De spar inte bara djur, det har också visat sig att de ofta är både snabbare, billigare och mer tillförlitliga än djurförsöken.
Varje år delar Stiftelsen Forskning utan djurförsök ut ca 1,5 miljoner i anslag till forskning som syftar till att utveckla alternativ till djurförsök. Men stiftelsen delar bara ut pengar till projekt som helt ersätter djur. De projekt som reducerar antalet djurförsök eller förbättrar för försöksdjuren är fortfarande beroende av pengar från staten. Under Djurskyddsmyndighetens tid delades ca 15 miljoner kronor per år ut för att forska fram alternativa metoder. Från och med i år är den siffran reducerad med cirka en tredjedel och det kommer troligen att minska ytterligare i framtiden.
Det är inte bara djuren som tjänar på att det satsas på alternativa metoder. Många gånger ger forskningen på celler bättre resultat än djurförsök eftersom det finns artspecifika skillnader som gör att resultaten inte så lätt kan överföras från till exempel mus till människa.
Den vanligaste metoden för att ersätta djurförsök är att forska med hjälp av cellmodeller. Celler kan odlas var för sig eller tillsammans med andra celltyper. Gentekniken har gett möjlighet att förändra celler så att de lever längre och samtidigt blir mer lika celler som lever i sitt normala sammanhang i kroppen. Genom genförändringar kan man också få celler att producera vaccin, insulin och andra biologiska produkter, som därmed ersätter djurförsök. Celler och vävnad från människor kan fås till exempel vid operationer efter att personen ifråga har gett sitt medgivande. För att få celler, vävnad eller organ från djur, måste djuret antingen avlivas eller så används djur som avlivats för annat ändamål till exempel vid slakt.
Opålitliga möss
Årets Nobelpristagare har väckt stor uppmärksamhet med sina genmodifierade möss. Men det finns stora brister i forskningen på möss. När det gäller till exempel diabetesforskningen har det visat sig att möss och människors gener är olika. Vissa viktiga proteiner som är involverade i sjukdomsprocessen finns hos människor men inte hos möss.
Därför har Anna Krook, diabetesforskare på Karolinska Institutet, valt att forska om diabetes på mänskliga muskelceller som hon odlar. Då kan man direkt studera insulinets påverkan på mänsklig vävnad, vilket ger mer pålitliga resultat.
- För mina frågeställningar ger mänskliga celler bättre resultat. Vissa viktiga proteiner som är involverade i uppkomsten av diabetes typ2 finns hos människor men inte hos möss. Det gör det svårt att överföra resultaten rakt av från mus till människa.
Anna Krook fick anslag från Stiftelsen Forskning utan djurförsök för några år sedan och sedan dess har hennes metod spridit sig i forskarvärlden. På sikt hoppas man att denna metod kan göra så att behovet minskar av att generera knock-out-modeller i mus (den typ som Nobelpristagarna använder).
Varför behövs alternativ?
Förutom att den etiska aspekten börjar uppmärksammas blir den djurfria forskningen bättre och bättre. Metoderna förfinas och utvecklas hela tiden, vilket har lett till att de nu många gånger ger pålitligare resultat än djurförsöken. Orsaken är att resultaten blir mer relevanta när man testar ett ämne direkt på celler eller vävnad från människa istället för att gå omvägen via djuren. Det finns stora skillnader mellan arter, och resultaten är inte alltid direkt överförbara.
Andra faktorer påverkar också utvecklingen av alternativ. EU:s nya kemikalielag Reach kräver att tusentals kemikalier testas. Om alla ska testas på djur går det åt en väldig massa djur och det blir både dyrt och tidskrävande. Även företrädare för industrin anser att det är nödvändigt med alternativ till djurförsöken. Det skyndar på processen att utveckla och utvärdera nya metoder, en process som annars tar väldigt lång tid.
En annan faktor som förhoppningsvis skyndar på utvecklingen är EU:s kosmetikadirektiv som träder i kraft 2009 och med vissa undantag innebär att djurtester på kosmetika förbjuds inom EU. Detta kommer också att kräva att många nya bra alternativ kommer ut på marknaden. Just giftighetstester tillhör de tester som har kommit längst i utvecklingen när det gäller alternativa metoder. Det är lättare och mer tillförlitligt att testa en substans på mänskliga celler istället för på en annan art.