|
Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 44, 2 november 2007 Oskyldigt dömd 17 år mellan hopp och förtvivlan Juan Melendez väntade på sin avrättning i 17 år. Sen öppnades delstatsfängelset Raifords, Florida, portar för honom. "Sorry, vi har gjort ett misstag", hette det till avsked. Juan Melendez dömdes för mordet på butiksinnehavaren Delbert L Baker, som hittades rånmördad den 13 september 1983. Polisen använde sig i sina undersökningar av två brottslingar som sade sig ha närmare uppgifter om fallet. Det fanns inga bevis eller indicier som talade för Mendez som förövare, han hade till och med vittnen som friade honom. Ändå fann juryn honom skyldig. I 17 långa år kastades han mellan hopp och förtvivlan, medveten om att andra oskyldiga hade avrättats före honom i Florida. Ett känt fall är Sonia Jacobs och Jesse Tafero, som dömdes till döden för ett mord begånget 1976. Båda vidhöll sin oskuld, men polisen och åklagaren åberopade en tredje persons uttalande. 1981 omvandlade delstaten Florida Jacobs straff till livstids fängelse. Elva år senare släpptes hon ur fängelset när nya undersökningar visade att paret inte kunde ha begått mordet. Men för Jesse Tafero var det för sent; två år tidigare hade han avrättats av delstaten Florida. Ingen engångshändelse Detta fall var extremt, men ingen engångshändelse, och inte begränsad till Florida. För ett tag sedan släpptes Ronald Taylor ur häktet. Han hade suttit bakom galler i tolv år för en våldtäkt som han inte hade haft med att göra. År 1995 dömdes han till 60 år bakom lås och bom för brottet. Taylor bedyrade sin oskuld men juryn gick på åklagarens framställning som byggde på offrets vittnesmål om att hon kände igen gärningsmannen, fastän hon medgav att hon bara hade sett honom otydligt. Laboratorieresultat från Houstonpolisen visade att det inte fanns några spermafläckar på offrets lakan, det fanns alltså inget gärningsmanna-DNA. Taylor fortsatte att bedyra sin oskuld. Tolv år senare tog Innocent Project (oskyldighetsprojektet) upp fallet och drev igenom en ny undersökning av lakanet. Den här gången hittade man spermafläckar. Men de var inte Taylors, utan en annan fånges som redan satt fängslad och nu befanns skyldig till även detta brott. Den tredje på kort tid Ronald Taylor är redan den tredje dömde på kort tid som släpptes fri på grund av grova misstag av Houstons polislaboratorium. Redan för några år sedan konstaterade en oberoende granskare att det förekom stora problem på laboratoriet, och att hundratals fall kan ha påverkats. Taylor kramade om sina anhöriga efter sin frigivning och gick sedan raka vägen till stadens rådhus. Där pratade han med flera politiker och bad dem göra något åt den ohållbara situationen. För i fängelset satt flera andra i samma situation som han hade befunnit sig i. Men utan pengar eller bundsförvanter på andra sidan muren har de små chanser att bevisa sin oskuld. Många problem Problemen i det amerikanska rättssystemet är många. Framför allt vid uppseendeväckande brott som mord, våldtäkt eller kidnappning ökar pressen på myndigheterna. Medierna är allestädes närvarande och rapporterar dygnet runt. Polisen och åklagarämbetet har press på sig att kunna uppvisa framsteg. Och i det läget görs misstag, bevis missas, tolkas fel, eller man stöder sig på suspekta vittnens utsagor som i fallet med Melendez och Tafero. Ett annat problem är att domare, åklagare och sheriffer väljs av allmänheten och därför är beroende av kampanjbidrag. De måste visa att de är "tough on crime", det vill säga tillämpar hårda tag mot brottslighet och kan uppvisa resultat. Och detta leder till misstag och överilade beslut. Resultatet är fall som de ovan beskrivna. Oskyldiga som sitter inspärrade i åratal. Juan Melendez förklarar att han inte känner någon vrede. "Jag kan inte gå och tänka på att jag har förlorat 17 år av mitt liv. Jag måste tänka på att det var en upplevelse som jag får berätta om för andra, framför allt ungdomar som riskerar att vara med om samma sak." |