Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 43, 26 oktober 2007

Ekoteknik stödjer lokalsamhället

måskalig produktion är inte självklart ekologisk. Tvärtom är den ofta ineffektiv och miljöförstörande. Men anpassad småskalig teknik, appropriate technology, kan bli mycket billig och resurssnål. Det är ofta mer en fråga om att förändra tanke och vanor. Storskalig produktion är inte nödvändigtvis oekologisk. Det kan fordras massproduktion och avancerad teknik för att tillverka till exempel solceller billigt. Dock är kravet på all ekologisk teknik att den stärker lokalsamhället så att människorna själva kan styra sina liv.

För att kunna motverka att vårt livsutrymme minskas, att jordens biologiska kapacitet föröds av rovdrift eller att klimatet går i spin av utsläppt växthusgas och extra värme, måste vi ändra de tankemönster och maktförhållanden som gör oss försvarslösa mot den globala kapitalism som slår sönder lokalsamhället.

Jorden kan producera mer än nog för vår välfärd, men den räcker inte för vår girighet. Med ändrade ideal kan vi komma bort från avgrunden. Med solidaritet och samarbete i stället för vinst och konkurrens.

Vårt kapitalistiska samhällssystem kräver ständigt ökande vinst, vilket kräver ständigt ökande tillväxt. Också socialismen har övertro på megastrukturer. Det hjälper inte om vår vara blir mindre miljöskadlig när varorna blir ständigt fler. Och vi blir inte mycket lyckligare med mer när våra grundläggande behov är tillgodosedda. Tvärtom har lyckokvoten minskat de senaste decennierna. Då måste habegäret kittlas med marknadsföring av livsstil. Media spelar med för att inte förlora annonser.

För att kapitalets vinst ska kunna växa binds vi allt hårdare vid arbetshjulet. Samhället ställer upp med stödresurser för att vi inte ska hindras av barn eller gamla. Samtidigt blir dess tjänster dyrare relativt varuproduktionen och skattebasen minskar när kapitalinkomsterna ökar. Boten söks i ännu mer tillväxt. Offentliga myndigheter infiltreras av företagen, så att de mer står i deras tjänst än medborgarnas. Faror i sådant som medikalisering och strålning fördöljs.

Med stadgefäst nyliberalism i EU och Världshandelsorganisationen låses utvecklingen mot allt större privatisering av förut offentlig verksamhet, alltifrån sjukvård till vattenförsörjning. Länderna hindras från att skydda sin lokala industri mot de multinationella företagens begär efter nya marknader.

Allvarligast är hur profitbegäret förstör det vi ska leva av. Fisken försvinner. Åkerjord förstörs. Röjda skogar och förbränd mull står för en stor del av koldioxidutsläppen. Maten produceras så att den innehåller bara bråkdelen av vitaminer, enzymer och essentiella fettsyror mot förut.

Delar av miljörörelsen har bidragit till förstörelsen genom krav på förnybara bränslen utan analys. Man är enig i att fördöma fossilgas i stället för bensin till bilar, fastän koldioxidutsläppen skulle minska med en femtedel, man vill ha etanol som oftast ökar dem och ger värre luftföroreningar. Biobränslen produceras ofta på stulen mark, med gifter och med konstgödsel under slavlika förhållanden, ger försvunnen djungel och tränger undan matproduktion.

I stället bör vi fundera på om vi kan ha kvar bilism i nuvarande omfattning. Vi bör fundera över bonderörelsen La Via Campesinas krav på livsmedelssuveränitet, att lokalsamhället själv kan producera sin basmat och ha kvar kontrollen över sin mark. Vi bör fundera över om vi inte blir bedragna om vi litar på att få ekologisk teknik med multinationell vinstmaximerande kapitalism.

Ekoteknik handlar inte bara om teknik utan också om moral, om att överge självisk individualism och om att erkänna vårt beroende av kollektivet och att vara ödmjuk inför naturen. Hållbarhet kan inte vinnas med centraliserad makt långt från dem som berörs. Det möjliggör bara fusk dolt med vackert tal.

Vi kan inte få ett hållbart samhälle med multinationella företag, som står utanför demokratisk kontroll på nationell och lokal nivå, och vars enda verkliga mål är maximal vinst. De kan göra miljöutspel, om de tror att de kan tjäna pengar eller undvika att få restriktioner genom det. Men de kommer aldrig driva ekologi av egen kraft. Det kan bara människor som är berörda. Det är den närmsta omgivningen vi bäst kan påverka och som berör oss mest. Ekologisk teknik kräver ett starkt lokalsamhälle.

Hans Sternlycke