Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 49, 7 december 2007

Biogas-vägen ur etanol- och biodieselfällan

i behöver lösningar som håller i ett globalt helhetsperspektiv och som gör att vi kan lösa våra globala miljöproblem. Etanol- och biodieselsatsningarna är ödesdigra misstag som vi inte har råd med!

När Volvo tog fram sin biogasbil konstaterades att varken emissioner eller energibalansen höll måttet för etanolen. Nu har sprittörstiga etanolbilar ersatt smarta biogasbilar. GM och Ford har med hjälp av frikostiga stöd från Bushadministrationen spenderat miljontals dollar på etanolreklam. Det senaste året har de även fått draghjälp av Al Gore, som lyfter fram etanolen som en av lösningarna på de globala klimatproblemen.

Storskalig etanol- och biodieselproduktion ur till exempel palmolja och sojaolja kräver gigantiska monokulturer, green deserts, där det är fritt fram att använda handelsgödsel, bekämpningsmedel och genmanipulerade grödor. Monsanto med merparten av världens GMO-grödor gnuggar händerna och har redan köpt upp 80 procent av alla fröbanker. Protesterna mot GMO när det gäller mat finns inte för biobränslen.

Konventionell odling introducerades efter andra världskriget av bland annat Monsanto, som inte längre hade någon marknad för sitt ammoniumnitrat, ett effektivt sprängämne för bomber, och som med en effektiv marknadsföring snabbt slog ut den traditionella, ekologiska odlingen. Förutsättningen för att återinföra ekologisk odling är att sluta kretsloppet på växtnäringssidan. Det är här biogastekniken kommer in i bilden.?/P>

Biogastekniken är småskalig till sin natur och bidrar till att lösa lokala miljöproblem. Den gör organiskt avfall till en resurs och kan genom samrötning med vall- och energigrödor bidra till att sluta kretsloppet på växtnäring. Eftersom en betydande del av investeringskostnaden för en biogasanläggning kan ses som en ren miljöåtgärd som ändå behöver göras, blir den attraktiv även i ett krasst ekonomiskt perspektiv. Framför allt med tanke på att den samtidigt kan bidra till att ett land kan bli självförsörjande på växtnäring.

Biogasen är ett flexibelt bränsle som kan användas som fordonsbränsle, för elproduktion samt som ersättning för ved som spisbränsle. När det gäller utvecklingsländerna i framför allt Afrika, så svarar vedanvändningen för cirka 70 procent av allt spisbränsle. Vidare hotas mellan 50-70 procent av den afrikanska åkerarealen av ökenutbredning. Rockefeller Foundation har till och med planer på att transportera matjord till Afrika för att lösa problemet.

Här erbjuder biogastekniken ett bra alternativ som kan rädda skogarna och återge bördigheten till eroderad åkermark. Den kan bli ett kraftfullt redskap för att hejda ökenutbredningen och skövlingen av regnskogen. Regnskogen är en ovärderlig naturresurs, en viktig koldioxidsänka, en unik inspirationskälla för ingenjörsteknisk utveckling, ett oersättligt apotek och skafferi samt en hemvist för regnskogsfolken som har lärt sig att samspela med naturen och vet vad en hållbar livsstil handlar om. Dessutom har regnskogen den unika egenskapen att den kan skapa regnmoln som för sötvattnet vidare till länder omkring regnskogen. Att skövla regnskog är som att stjäla regn från de som behöver.

Potentialen är mångdubbelt större för biogas än för etanol och biodiesel eftersom allt organiskt material fungerar som råvara. Biogas går även att använda i bränsleceller och som råvara för syntet-diesel. Biogasen skapar en trygg marknad för sina råvaruleverantörer eftersom den produceras och konsumeras lokalt. Biogasen är bara en biprodukt, växtnäringen är alltid nummer ett eftersom den säkerställer den lokala matproduktionen.

Avgasemissionerna från biogasbilar är dessutom i särklass bäst av 70 undersökta alternativa drivmedel och råvarukombinationer, enligt en färsk rapport från EU:s forskningsorgan JRC, Joint Research Center. När det gäller energibalansen så är framställningen av biogas upp till 8 gånger energieffektivare än etanol.

Merparten av den svenska etanolen kommer från sockerrörsodlingar i Brasilien, som intar den föga åtråvärda positionen som världsetta när det gäller användning av bekämpningsmedel. Odlingarna kräver årligen 17000 ton bekämpningsmedel och orsakar tusentals förgiftningsfall varje år. Dessutom hotar odlingarna indirekt regnskogen genom att den tar areal i anspråk som borde användas för matproduktion och tvingar fattiga bönder till svedjebränning i regnskogen.

Nu planeras etanolfabriker i Afrika för miljardbelopp som ödelägger värdefulla våtmarker för att tillfredsställa det växande spritbehovet. I Nigeria planeras etanolproduktion från bland annat sockerrörs- och cassavaplantager på 400000 hektar längs floden Niger.

I Indonesien planerar man att skövla fem miljoner hektar regnskog för att bereda plats åt palmoljeplantager för biodieselproduktion. Dieseln ska användas för en femprocentig inblandning i kinesiska dieselfordon, vilket enbart förvärrar miljöproblemen om man ser till hela bränslecykeln.

Sverige är redan världsledande när det gäller biogas för fordonsdrift, och har sedan länge varit ett föregångsland för många länder i världen när det gäller miljöfrågor. Det är dags för biogastekniken att inta den globala arenan om vi ska kunna skapa en globalt hållbar utveckling. Det är hög tid för SNF och andra etanolivrare att vakna - etanolen är och förblir kejsare utan kläder. Det gäller i högsta grad även biodieseln.

Björn Martén