Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 45, 9 november 2007
Ett artificiellt sötningsmedel och dess biverkningar
Nedslag i aspartamets historia
Myndigheter kan vara allt annat än ansvarskännande. Det visar den inblick i aspartamets historia som Pat Thomas ger i ett nummer av The Ecologist från 2005.
1965, då GD Searle testade magsårsmedel, upptäckte man ett ämne som är 180 gånger sötare än socker. Vid ett första test dog en apa av sju, och fem fick epileptiska anfall.
1974 sökte och fick Searle godkännande av Food and Drug Administration, FDA, för att kunna fortsätta forskningen. Sedan forskare och konsumenter protesterat mot medlet efter konstaterade hjärnskador drog man in försäljningen i USA under tio år.
Aspartammolekylens struktur.
1976 kom en rapport om Searle från FDA som beskrev vilseledande information, manipulerade data och irrelevanta studier.
1977 kom avslöjanden att djur som fått tumörer hade fått dem bortopererade och återförts till undersökningen.
En ny arbetsgrupp tillsattes av FDA, och Searle frikändes från forskningsfusk. När FDA:s biokemist, som hade lett gruppen, rapporterade inför senaten om påtryckningar för att få felaktiga data godkända köpte Searle ledaren för åtalsjuryn. Denne blev advokat för Searle. Juryns arbete förhalades därefter tills ärendet var preskriberat.
1977 anställdes lobbyisten Donald Rumsfeld, och 1979 dök medlet upp i Frankrike under namnet Canderel.
1978 avslöjade tidskriften Medical World att metanolhalten i aspartam är 1000 gånger högre än i andra livsmedel.
1980 röstade en enhällig nämnd inom FDA mot ett godkännande av aspartam.
1981 blev Ronald Reagan, i vars krets Rumsfeld ingick, president. Artur Hayes blev, på förslag av Rumsfeld, chef för FDA. Dagen efter ansökte Searle om nytt tillstånd. Hayes tillsatte en arbetsgrupp som röstade emot fortsatt aspartamforskning med en majoritet av tre mot två. Hayes tillsatte då ytterligare en ledamot så det blev dödläge. Därefter godkändes aspartam i etapper för olika ändamål.
1983 fick aspartam namnet NutraSweet.
1984 upptäckte forskare i Arizona att aspartam omvandlas till ren metanol vid 30 grader Celsius. 50000 soldater fick aspartamläsk i Kuwaitkriget. Många drabbades av nervskador.
En federal byrå började undersöka allmänhetens klagomål om akuta besvär. I deras rapport fastställdes att medlet kan utlösa humörskiftningar, självmordstankar, aggressivitet, desorientering, känselförlust, synskador, minnesförlust, leverskador, hjärtstillestånd och slaganfall. Man kungjorde också att besvären försvinner i 25 procent av fallen om man undviker aspartam. Monsanto köpte Searle, och Rumsfeld tjänade tolv miljoner dollar.
1986 avslog Högsta Domstolen hjärnskadades begäran om granskning av aspartamsötade läskedrycker.
1987 avslöjade nyhetsbyrån UPI att de tio federala tjänstemän som varit med om att godkänna medlet hade fått anställning i aspartamindustrin, och
1989 visade ett forskningsinstitut i Florida att flygolyckor på grund av pilotens vanmakt kan ha berott på aspartamsötad läsk. Läsken förbjöds för piloter.
1995 gick Mission Possible igenom 10000 anmälningar mot aspartam. De visade 90 symptom, och fyra döda. FDA var tvungen att lämna ut dessa enligt offentlighetsprincipen. FDA kungjorde då att man inte längre tänker arkivera anmälningar av den här typen, eftersom högst en procent med besvär anmäler.
1996 visade John Olney, som engagerat sig i motståndet mot livsmedelstillsatser, att hjärntumörer hade ökat med ökande aspartamförbrukning. En annan forskare, Ralph Walton, granskade forskningsrapporter. Det visade sig att de 754 forskare som fått finansiellt stöd från tillverkarna inte hittade några risker. Bara en av de övriga fick samma resultat.
1998 påvisade forskare i Barcelona att aspartam ombildas till formalin i kroppen. Brittiska livsmedelsverket begärde att EU:s vetenskapliga utskott skulle utröna vad de 500 forskningsrapporterna om aspartam hade kommit fram till. I denna undersökning deltog representanter för tillverkarna, eftersom dessa ansågs vara specialister.Rapporterna om nervskador avvisades, likaledes de oberoende forskarnas resultat, medan industrifinansierad forskning refererades positivt.
2001 godkändes sukralos och aspartam-acesumfamsalt med marknadsnamnet Twinsweet. Beslutet togs av EU-parlamentets utskott för miljö- och hälsofrågor.
2005 publicerade Ramazzistiftelsen en forskningsrapport som visar att aspartam kan orsaka hjärntumörer och blodcancer hos råttor. Slutsatsen blev att människor är fem gånger känsligare än råttor.
Livsmedelsverket i Sverige hänvisar nu till att aspartam utvärderades 2006. Dagens rekommendationer ändras därför inte av EFSA (europeiska livssäkerhetsmyndigheten). Namnet NutraSweet har ersatts av ordet light.