|
Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 38, 21 september 2007 Lysdioder utklassar energisparlampor Ett thailändskt företag har tagit fram en lysdiod som kan drivas direkt av växelström. Dioden kan snart komma att utklassa energisparlampor både i pris, livslängd och energiåtgång. EU:s krav att ersätta glödlampor med energisparlampor har kritiserats för att varken vara framsynt eller miljövänligt. Lamporna ger magnetfält som elöverkänsliga inte tål, och om alla glödlampor i Sverige ersattes skulle det tillföra 3,5 ton kvicksilver per år. Lysdiodlampor delar inte dessa miljöproblem, och olikt glödlampor innehåller de inte heller bly. Dioderna utvecklas snabbt och förväntas snart utklassa energisparlampor i pris, livslängd och energisnålhet. Direkt på växelström Det lilla koreanska företaget Seaoul Semiconductor lanserade i fjol lysdioder som kan köras på växelström direkt, till skillnad från tidigare dioder som drivs av lågspänd likström och därför behöver en adapter för att kunna användas på vanlig ström. Nu har företaget kommit med en ny version som ger 50 procent mer ljus, eller 60 lumen per watt, fyrfalt mot en glödlampa och väl i klass med en energisparlampa. Innan nästa års slut skall ljusstyrkan vara fördubblad. Priset har med större serier och bättre produktionsprocess sänkts 40 procent. Livslängden är flerfalt bättre än för energisparlampor och hundrafalt bättre än för glödlampor. På Seaoul Semiconductor väntar man sig att lysdioder kommer att ersätta alla andra ljuskällor. Energibesparingen blir stor. Bara i Sverige används fem terrawattimmar för belysning, mer än vad kärnkraftsverket Oskarshamn 2 producerar. Enligt Energimyndigheten går av en villas energiförbrukning en femtedel åt för belsysning, eller 1.240 kWh. Kommer nästa år I Sverige marknadsförs dessa dioder av Optoga AB. Dess VD Stefan Larsson säger att de kommer i konsumentprodukter nästa år. Optoga integrerar dioderna med drivelektronik och sätter på linser för önskad ljusspridning och säljer dem vidare till belysningsföretagen. Genom mer fosforoxid i ett chips förändrar man våglängden på ljuset, så att den blir varmvit och mer likt dagsljuset. Då förlorar man dock tre femtedelar av ljusstyrkan. Eftersom den färdiga diodenheten är så liten, mindre än en centimeter i fyrkant, kommer dioden att ge helt andra slag av armaturer. Ljuset måste dock skärmas. För att minska temperaturen och få högre livslängd används aluminium i kretskortet. När dioderna kasseras läggs de i elektronikskrotet. Att diodljus inte kommit förrän nu för allmänbelysning beror på att de stora företagen inte såg de kommersiella möjligheterna med dem, enligt Stefan Larsson. Nu kommer utvecklingen att bli desto snabbare. |