|
Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 38, 21 september 2007 En hållbar elförsörjning S
verige kan övergå till en långsiktigt hållbar elförsörjning senast 2020. Även om vi skulle stänga av kärnkraften skulle vi klara oss bra på den övriga el vi idag producerar förutom kärnkraften, cirka 80 TWh. Svenskens elförbrukning skulle i så fall fortfarande vara bland de högsta i världen, cirka 9 000 kWh/invånare. Det är mer än vad exempelvis en tysk, engelsman eller fransman förbrukade ifjol. Det finns goda möjligheter att spara elenergi i Sverige. Av nuvarande elförbrukning på drygt 140 TWh kan minst 40 TWh billigt och ganska enkelt sparas bort. Ny teknik leder numera i regel till ett energisnålare samhälle. Industrin kan spara in minst 15 TWh genom effektivare fläktar, motorer, pumpar med mera. Energisnålare belysning, hemelektronik och vitvaror kan spara in närmare 10 TWh. Ersättning av elvärme med effektivare alternativ kan spara in cirka 15 TWh. Det finns därför inte anledning att tro att Sverige behöver mer än ca 100 TWh elenergi under överskådlig framtid. Detta behov kan lätt lösas med ca 70 TWh vattenkraft, 15 TWh vindkraft och 15 TWh biokraft. Processindustrin kan dessutom producera ett par TWh genom att med känd teknik och till låga kostnader omvandla sin spillvärme till el. Sveriges så kallade normal-årsproduktion av vattenkraft är enligt Energimyndigheten idag 67,5 TWh. Emellertid är detta snart inte normalt på grund av klimatutvecklingen. Meteorologerna räknar med att nederbörden i Sverige ska öka med inemot 25 procent på grund av det allt varmare vädret. Hur denna ökning fördelar sig över landet är lite oklart. En hel del hamnar troligen i Skåne och Västra Götaland där inte så många vattenkraftverk finns. En försiktig bedömning pekar mot en "normalårsproduktion" av vattenkraft i Sverige år 2020 på ca 70 TWh, i nu befintliga vattenkraftverk. Vindkraften upplever nu en mycket stark internationell expansion. 2006 installerades cirka 15 200 MW vindkraft, det vill säga mer effekt än vad alla Sveriges kärnkraftverk kan ge. Kina till exempel räknar med att installera cirka 3 000 MW per år de närmaste fem åren, motsvarande mer än 1000 vindsnurror per år. Sveriges riksdag har satt upp som mål att fram till år 2015 öka vindkraftsproduktionen till ca 10 TWh. SERO (Sveriges Energiföreningars Riksorganisation) som bland annat organiserar Svenska Vindkraftföreningen, SVIF, med 1500 medlemmar, bedömer att Sverige bör producera cirka 20 TWh år 2020. En försiktig bedömning är att åtminstone cirka 15 TWh produceras i Sverige år 2020. Då behöver det byggas ungefär lika många vindkraftverk i Sverige som det nu finns vattenkraftverk, cirka 1800 stycken, om man väljer storleken 3 MW. Ny vindkraft är idag billigare än ny kärnkraft. Så visst går det att avveckla kärnkraften. Den passar inte in i ett Sverige som vill ha en hållbar energiförsörjning! Sverige har senaste året producerat drygt 13 TWh värmekraft, i huvudsak biobränslebaserad. Denna produktion förväntas enligt Energimyndighetens prognos öka med mer än 10 TWh fram till år 2015, främst som kommunal kraftvärme i fjärrvärmenäten. Även industrin förväntas öka sin biobränslebaserade mottryckskraft med minst 1 TWh. Det är således lätt att inom 5 år producera cirka 15 TWh biobränslebaserad värmekraft. Skogen ska dock räcka till så mycket mer än elenergi och fjärrvärme, så 15 TWh kan vara en ganska lagom nivå. Troligen kommer nämligen större delen av Sveriges framtida behov av diesel att framställas med hjälp av svartlutsförgasning vid massafabrikerna. Ett pappersbruk i Michigan, USA, blir sannolikt nästa år först ut att bygga en sådan fullskaleanläggning Solel är ännu för dyrt för att kunna konkurrera i stor skala med annan elproduktion. Utvecklingen går dock fort mot allt billigare solel. Dels blir den billigare på grund av att solelsmarknaden växer kraftigt. År 2005 installerades cirka 1500 MW solceller i världen. Sven Lindström på Midsummer AB, som i år startar en solcellsfabrik i Kista, hävdar att de nu kan tillverka solceller "till en väldigt låg kostnad". I fjol kunde Department of Energy i USA och flygplansföretaget Boeing tillsammans presentera en ny typ av solcell med 41 procent verkningsgrad, mer än dubbelt så hög som dagens solceller. Nyligen slogs det rekordet av University of Delaware i USA, som nått nästan 43 procent. I våras presenterade nanomaterialcentret vid Massey-Universitetet i Nya Zeeland en ny typ av solcell som de tror ska minska kostnaden för solel med 90 procent. Det finns således anledning att tro att Sverige år 2020 kan producera en hel del billig solel också, om vi behöver. En kombinerad satsning på energihushållning, vindkraft och biokraft kan leda till att Sverige senast år 2020 kan ha en långsiktigt hållbar elförsörjning enbart baserad på förnybar energi. Finns den politiska viljan för det? Nu satsar kraftbolagen i Sverige i första hand på mer kärnkraft med regeringens stöd! |