Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 37, 14 augusti 2007

Årets matmässa i ekologins tecken

Ekologisk mat får allt större uppmärksamhet och det märktes inte minst på årets matmässa i Göteborg. Det fanns en "Ekostad" med egen trädgård och kocklandslaget lagade ekologiskt av utbudet.

Årets Interfood på Svenska mässan i Göteborg, en utställning om mat och spirituella drycker, hade ekologi som tema. Den hade byggts upp runt vad som kallades Ekostaden mitt i utställningshallen med 75 utställare, producenter och andra aktörer som visade sin framtidsbild av ekologisk matproduktion.

Ekostaden var snyggt gjord. Mindre producenter och förädlare av livsmedel hade samlats till en marknadsplats, Det lilla producenttorget. Till det goda estetiska intrycket bidrog den frikostiga yta Simon Irvine fått för att bygga upp en ekologisk trädgård mitt i. I Ekostaden lagade Kocklandslaget mat av ekologiska råvaror från utställarna och från den ekologiska trädgården.

Den traditionella ekoköparen har varit en medelålders kvinna med hög utbildning och god inkomst. Nu visar en undersökning som presenterades på mässan att köpare under 29 år ökar snabbast och att även de med lägre utbildning är intresserade av ekomat. Över hälften av svenskarna anser den är bra för hälsan. Hälften prioriterar ekologiska grönsaker och en tredjedel ekologiskt kött.

Pris till ekologisk gård

För första gången delades Interfood-stipendiet ut. Den skall tilldelas någon som utfört extraordinära insatser för att främja kunskaper och intresse för ekologisk matproduktion.

Årets pris gick till Rolf Axel Nordström på Ängavallens gård i Vellinge, Skåne. Han är stadsgrabben som av djurintresse gick lantmannaskola och köpte sin gård 1971. Verksamheten har blivit stor trots att han går mot allt vedertaget och mot intolerant industriell djurhållning. Djuren som föds upp på gården är av ursprungliga raser som skogsfår, linderödsgrisar och rödkullakor. Bärande är etologin, att djur ska få ha ett naturligt betende och att det är en förutsättning för ekologi.

Kalvarna går kvar hos sina mödrar till slakten vid sju månaders ålder, korna mjölkas bara på morgonen. Djuren föds upp på vad gården producerar. Det finns 120 kor, 120 suggor och 140 tackor på gården. Gården har ett eget charkuteri och eget bageri. Utsädet som odlas är gamla lantsorter. I höst är ett mejeri klart och i framtiden blir det ett bryggeri och ett bränneri. Gården har egen butik, eget hotell och egen restaurang, Örtagårdens restaurang, som får sina råvaror från gården.

Ekomatlådor

Utställarna visade stor framåt-anda och kreativitet. Det finns tre föreningar för gräsbeteskött bara i Bohuslän. Det finns flera leverantörer av ekomatlådor.

Ekologiskt Marknadscentrum som startade i Skåne för marknadsföring för och utbildning om ekologisk mat, har utvidgats till Västra Götaland för att så småningom täcka hela landet. Kung Markatta har fördubblat sin grossistförsäljning av ekologiska varor på två år.

Ändå är inte bilden så ljus som mässan kunde ge sken av. Försäljningen av ekologiska produkter ökar snabbare i andra länder än i Sverige. Trots det kan inte svenska odlare tillgodose efterfrågan, utan vi måste importera. En orsak är att de flesta som håller på med ekologisk mat är små, och att verksamheten är arbetsintensiv, något som missgynnas av vårt skattesystem och vår företagspolitik.

För lite forskning

Forskningen om ekologisk mat är så gott som obefintlig. I beredningsgrupperna för anslagstilldelningen sitter representanter för det konventionella jordbruket, med följd att av även den ekologiska potten går ekologiskt inriktade forskare förbi. Bengt Lundegårdh, representant för CUL, Centrum för uthålligt lantbruk på SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, var mycket besviken på förhållandet.

Interfood-mässan var ett lyft för ekologisk mat och den visade vilken potential det finns med rätt ekonomisk politik, och om det passiva motståndet från de stora organisationerna kan övervinnas. Inte minst turistiskt skulle ekologisk matproduktion kunna ge många arbetstillfällen. Sverige skulle kunna bli en föregångare i stället för en eftersläntare.

Hans Sternlycke