Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 31, 3 augusti 2007
Plastnät kan förstärka fjälleder
Förslitning av vandringsleder och leder för fyrhjulingar i fjällen är ett stort problem. Det ser trist ut när vägen över myren blir sönderkörd och söndertrampad, det blir svårframkomligt och det kan dränera myren.
Att spånga eller att lägga kavelbroar blir dyrt. Hopkedjade stockhalvor är obehagligt att köra på, och de kan slå upp och göra sönder fordonet. Förr la man ris på sanka ställen, men det blir för svårt att underhålla.
Därför startades för tre år sedan ett interregprojekt med Krokoms kommun i Sverige som huvudansvarig och Lierne kommun i Norge som motpart för att testa förstärkning av fjällstråken med plastnät. Medverkade gjorde också Strömsund och Röyrvik, län och fylke, SLU, samebyar och materialleverantörer. Slutrapporten kom i år. Man har testat olika material och utvecklat metoder. Meningen är sedan att samebyarna ska kunna lägga ut lederna.
Maskstorleken bör vara högst 30 millimeter.
Användes vid vägbyggen
Arbetsledare har Mårten Jonsson varit. Han hade burit på idén ett par år innan. Som entreprenör och uppfinnare visste han att sådana plastnät används i stor skala vid hus- och vägbyggen. Nu gällde det att ta reda på vad den här användningen ställde för krav på dem, och hur man skulle lägga ut dem. Iwan Wästerlund, professor i skogsteknologi, har varit vetenskaplig rådgivare.
Man försökte först med tunnare material i maskorna, men det gav inte tillräcklig stadga. Både polypropylen och polyeten har prövats som material. Det sista var dock för lätt nedbrytbart. Mattan måste kunna rivas upp och inte gå i bitar trots igenväxning, om man vill ta bort leden efter några decennier.
När materialet vittrar får mattan inte bli en dödsfälla för djur som trampar igenom. Den skall kunna malas ner och lämnas, eldas eller återanvändas för nya mattor. Genom att blanda in kimrök blir materialet mer motståndskraftigt mot ultraviolett strålning. Hållbarheten är då minst 50 år, kanske hundra. Med tanke på renkalvars klövar bör inte maskstorleken vara mer än 25-30 millimeter.
Tog lång tid
Det krävdes mycket uppfinnande och metodutveckling för utläggning av mattan. Kartering med hjälmkamera med GPS. Gräsklippare kopplat till terrängfordon för att kunna klippa gräset innan utläggningen, så att det inte kvävdes då utan kunde växa igenom mattan. En utläggningsvagn som tar fem rullar på 50 meter nät var. Anpassning av mätinstrument för att klara lågt marktryck för att kunna mäta sådant som tryck- och draghållfasthet, skjuvning, slagstyrka och friktion.
Förankringen av mattan vid backen sker med en plugg, som är patentsökt. Innan man kom fram till den hade man gjort försök med flera modeller. En plastskruv visade sig inte vara tillräckligt bra.
För att överbrygga vattendrag har man konstruerat en monteringsbar bro som inte är tyngre än att delarna kan hanteras av ett par personer. Sidräckena är det bärande elementet på bron.
Att lägga mattan kostar cirka 150 kronor per meter med arbete, vid svår terräng kan det bli mer, om den skall vara bred nog för terrängfordon. En vandringsled kostar knappt hälften. En sådan kan två man lägga med en kilometer per dag.
Man provade att köra på leden med olika terrängmotorcyklar. Den tyngsta vägde 600 kilo. Mårten Jonsson har provkört en två tons personbil på den utan problem. Bensinförbrukningen för terrängfordonen minskade med cirka 30 procent jämfört med på en vanlig led. Är denna sönderkörd försvinner nästan all dragkraft. Man måste köra med full gas, och det blir hårda slag i maskinen, förödande för föraren.
Många tillämpningar
Det finns många fler användningsområden för nätförstärkning. Ett prospekteringsföretag rullade ut en sådan matta framför borren och tog med sig den tillbaka när man borrat och slapp på så sätt sönderkörning och fastkörning. En skogsbilsväg kan dras över en myr utan att behöva grävas ut. Fast då behövs kraftigare mattor. Jaktlag och stugägare kan använda nätmattor till hus långt från vägen. De kan användas för att förstärka uppfarter till fjället.
Efter två år är de helt överväxta på fjället och knappast synliga. På låglandet går det fortare. I en framtid kan plasten göras av förnybart material. På en så frekventerad vandringsled som Kungsleden kan de göra stor nytta. För att komma förbi söndertrampade områden går man runt om och på det sättet kan stora ytor bli söndertrampade.