Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 31, 3 augusti 2007
Ett besök med många KRAV
Det är mycket som ska kontrolleras vid ett KRAV-certifierat lantbruk. Kunden ska kunna lita på att de varor som bär kravmärkning håller en viss kvalitet, därför är det viktigt för lantbrukarna att följa alla de utsatta reglerna som Krav varje år utfärdar. De som bryter mot reglerna kan i värsta fall riskera upp tll fem års avstängning.
Klockan är strax efter tio när vi kommer fram till Åloppe lantbruk. Gruset är fortfarande blött från regnskurarna som passerade tidigare under morgonen och nu hänger regnet över oss igen, likt en sänghimmel fylld med vatten redo att brista. Inne i maskinhallen är grannkillen i full gång med att rengöra en av traktorerna. Bredvid ladugården går ett tjugotal kossor i väntans tider och tittar avundsjukt på de som redan har kalvat.
Jag har i dag följt med Hans Ackered till Åloppe lantbruk för en så kallad KRAV-besiktning. Hans är en kontrollant, eller revisor som det också kallas. Han arbetar för Aranea certifiering AB som är ett dotterbolag till KRAV och det företag som bland annat sköter besiktningen av de gårdar som är anslutna till KRAV-certifiering.
Tommy Öhman (längst bort i bild) och Hans Ackered är i full gång med att gå igenom fakturor och kvitton från 2006.
Regelbundna kontroller
KRAV besiktigar alla sina gårdar minst en gång om året för att se att de följer alla regler angående jordbruket och djurhållningen.
- Ibland sker besiktningarna utan förvarning, så kallade oanmälda besiktningar, men oftast ger vi gårdsinnehavaren ungefär två veckors varsel som i det här fallet, säger Hans.
Bostadshuset ligger en bit ifrån ladugården. Tommy Öhman kommer för att öppna dörren, han hälsar oss välkomna och ber oss stiga in i köket där hans fru Inga Philipsson just satt på kaffe. Inga tar fram mjölken ur kylskåpet och ber om ursäkt för att den inte är ekologisk.
- Det var slut på den ekologiska mjölken på ICA i går, försvarar sig Inga med ett litet leende.
Runt bordet i köket sitter Tommy och Ingas barn och barnbarn som är här på besök från Skåne. Barnbarnet, Theodor, skiner upp som en sol när vi kommer in i köket där han sitter i sin barnstol, fullt upptagen med att äta havregrynsgröt.
Unik Ekomat
Åloppe lantbruk AB är ett av tre lantbruk som tillsammans ingår i företaget Åloppe Ekomat. Företaget tar själva hand om sina råvaror i alla förädlingssteg, från utsäde och uppfödning till försäljning av färdig produkt. De har gemensamt byggt ett förädlingshus där de producerar livsmedel från sina egna gårdar. De levererar sina varor direkt till konsumenter, grossister och restauranger. Åloppe Ekomat ägnar sig även åt catering, och i viss mån utbildning i ekologisk produktion i samarbete med Ekologiska Lantbrukarna.
Efter kaffet förflyttar vi oss lite längre in i huset till Tommys arbetsrum för att gå igenom förra årets skörd, djurantal och slaktredovisning med mera.
I arbetsrummet står en stor, rustik bokhylla fylld med pärmar från golv till tak. Framför fönstret står ett skrivbord där bordsskivan knappt är synlig. Täckt av pappersbuntar och en stor dator finns det inte mycket plats över på skrivbordet att arbeta på.
- Det är svårt att hålla ordning på alla papper, säger Tommy samtidigt som han och Hans börjar plocka fram kvitton och fakturor på det utsäde som köptes in förra året.
Hans kontrollerar att allt stämmer och att ingenting otillåtet köptes in.
- Allt utsäde som köpts in och använts till odling på gården måste vara ekologiskt godkända säger Hans.
Gården har 214 hektar mark att disponera, varav 138 användes till bete till djuren.
Bra bemötande viktigt
Tommy berättar att gården totalt har 214 hektar mark att disponera. Förra året användes cirka 138 av dom till att odla vall (bete till djuren) och resten till att odla spannmål. På gården finns mellan 170 och 180 djur, varav 60 av dom är dikor (kor som regelbundet får kalvar). Resten av djuren är till största delen stutar (kastrerade tjurar), som vid cirka två års ålder går till slakt och kalvar som vid fyra till sex månaders ålder går till slakt.
Gården har varit ansluten till KRAV sedan 1989, de är fortfarande nöjda med föreningen och har inga planer på att lämna det ekologiska jordbruket.
Tidigare livnärde sig gården på spannmålsodling och mjölkproduktion. Men för drygt två år sedan gick de över från mjölkproduktion till köttproduktion med dikor.
Även då Hans gör ett noggrant och seriöst arbete under besiktningen finns det tid över för en del tips och råd djur- och markägare emellan.
- Det gäller att möta kunden på ett bra sätt, säger Hans. Jag kan inte bara storma in i någons hem och rota igenom alla papper och fakturor. Utan allt måste ske genom samarbete och ett ömsesidigt intresse.
Åloppe lantbruk är en av gårdarna som driver Åloppe eko-mat.
Inget lämnas åt slumpen
Efter att Hans har kontrollerat att alla kvitton och fakturor stämmer går han över till att kontrollera att gårdens skiftesodlingar har gått rätt till och att siffrorna från skörden stämmer. Med hjälp av kartor över odlingsmarkerna går Hans och Tommy tillsammans igenom åker för åker, men det är inte alltid så lätt att år efter år hålla reda på vad som odlades på vilken åker.
- Det är mycket mark att hålla reda på, men efter en stunds funderingar brukar det ordna sig, säger Hans.
Antalet djur som gick till slakt kontrolleras också och jämförs med mängden kött som kom tillbaka till gården. När arbetet inomhus är avklarat beger jag mig tillsammans med Hans ut för att vidare kontrollera djuren, hagarna och åkrarna. Ingenting lämnas åt slumpen.
Det är långt till hagarna så vi åker dit i Hans miljöanpassade bil.
- Alla på KRAV och Aranea certifiering kör sedan fyra år tillbaka på etanol, för miljöns skull, berättar Hans. Men vem vet egentligen om det verkligen är ett bättre alternativ, säger han. Etanol har ju också sina nackdelar.
Glesa spår på åkern-fusk?
På väg bort mot djuren passerar vi en åker där det växer åkerbönor som effektivt bidrar till att marken kan ta upp kväve. Längre fram passerar vi en vall där det växer mycket rödklöver.
- Rödklöver binder också kväve, precis som åkerbönor, berättar Hans. Dessutom har de långa rötter vilket gör att marken kan ta åt sig mycket syre och då växer det bättre.
Väl framme hos djuren inser Hans att vi inte kommer att kunna gå ända fram till dem. Men han poängterar att det fortfarande är viktigt att se efter så att djuren ser ut att vara i bra skick. Att inte kunna komma nära dom är ganska vanligt menar han och tar upp sin stora kikare.
- Kikaren är ofta till stor hjälp, säger han. Med hjälp av den kan jag kontrollera djuren även fast jag inte kan komma nära dem.
Då vi passerar några av gårdens havre- och veteåkrar tittar Hans extra noga på traktorspåren som uppkommit vid gödslingen.
- Då spridaren som används vid otillåten besprutning är mycket bredare än tanken och spridaren som används vid tillåten gödsling, lämnar spridaren för besprutning mycket glesare spår efter sig, förklarar Hans.
Det är inte ofta det förekommer fusk bland KRAV-gårdarna men det händer, vilket är en av anledningarna till de regelbundna besiktningarna. Och främst görs besiktningarna för kundernas skull.
- Kunderna ska kunna lita på att de produkter som bär KRAV-märket håller en viss kvalitet och att produktionen och framställningen av den produkten håller den standard som vi kräver, sägen Hans.
Om någon gård använt sig av otillåtna preparat eller inte sköter om sina djur på ett sätt som uppfyller KRAVs regler kan de bli avstängda i upp till fem år.
Tistlar och blåklint är vanliga ogräs i eko-odlingar.
Se möjligheterna
Hans märker en tydlig ökning av efterfrågan på ekologiska varor, inte bara i Sverige utan även i övriga Europa samt i USA.
- De senaste åren har vi till exempel exporterat mycket havre till USA. Produktionen ligger lite efter efterfrågan där just nu eftersom det tar längre tid för gårdarna i USA att bli godkända för ekologisk odling än vad det gör för gårdarna här i Sverige, säger han.
Men om efterfrågan är så stor i Sverige som Hans menar. Varför är det då inte fler jordbruk som väljer att gå över till att odla ekologiskt. Varför är det inte fler köttproducenter som vill ha ett KRAV-märke på sitt kött? Och varför är det inte fler som bidrar till att den ekologiska mjölken på ICA inte tar slut?
Hans har arbetat på KRAV sedan många år tillbaka och tror att det för många jordbrukare är den mentala inställningen som hindrar dem från att odla ekologiskt.
- Allt för många ser eko-odlingen som ett steg tillbaka i tiden istället för att se möjligheterna och vad den gör för djuren och miljön. Om vi ska kunna få fler jordbrukare att bedriva en KRAV-märkt verksamhet måste vi få dem att förstå att det är modernt och bra för framtiden, säger Hans.