Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 24, 15 juni 2007

Lycka som politik

orskare har visat att i länder där den materiella standarden nått en viss nivå bidrar ytterligare tillväxt inte längre till ökad lycka. Den nivån nådde vi i Västeuropa under 1970-talet. Om alla levde som svenskar skulle vi behöva tre jordklot till.

Tillväxtens pris i form av överutnyttjande och förstörelse av naturresurser betalas av jordens fattiga och kommande generationer. Därför är lyckoforskningens resultat goda nyheter.

Lycka, eller välbefinnande, definieras som en persons egen uppfattning om hur nöjd hon är med sitt liv i stort, exempelvis på en skala 1-10. Genom breda enkäter i många länder vet vi att frihet, demokrati, rättvis fördelning av tid och pengar, goda sociala relationer och mål och mening i livet värderas högt överallt. En brittisk regeringsrapport drar slutsatsen att vi nu vet så mycket om lycka och hur den kan påverkas av politiska beslut och åtgärder att det är befogat att ha ökad lycka som politiskt mål.

Vi matas med det falska och förföriska budskapet att vi kan fortsätta leva som förut. Starka krafter vill invagga oss i tron att miljöproblemen håller på att lösas av modern teknik och att fattigdomen bekämpas bäst genom att de redan mätta proppar i sig lite till. Men läget är inte under kontroll. När fler än 850 miljoner människor hungrar och polarisarna smälter räcker det inte att byta till lågenergilampor och köpa syndernas förlåtelse för flygresan i form av en utsläppsrätt.

Vi behöver andlig, social och vetenskaplig utveckling i stället för hejdlös materiell tillväxt i redan rika länder, som föröder livsbetingelserna på jorden. Vi behöver lära oss att vara nöjda med det vi har och fördela det rättvist över tid och rum. Att blunda för detta och fortsätta hävda den blinda tillväxtens välsignelse är ohållbart och orealistiskt.

Att ifrågasätta den heliga tillväxten är samhällsomstörtande. 55 miljarder - lika mycket som satsas på grundskola och gymnasium - spenderas varje år på reklam i Sverige. Missnöje, frosseri och girighet - klassiska dödssynder som upphöjts till dygder i överflödssamhället - göds för att hålla de ekonomiska hjulen snurrande. Om människor blir nöjda med sig själva och vad de har och slutar försöka köpa sig lycka, ändras maktförhållandena i samhället i grunden.

Alltfler får nog av stress, utslagning, miljöförstöring och andlig tomhet i den råa konsumismens spår. Svenska folket prioriterar livskvalitet i form av arbetstidsförkortning och rättvis fördelning före högre lön och mer överflödskonsumtion, men makthavarna lyssnar inte - ännu. I Storbritannien och andra framsynta länder förs en seriös diskussion om hur man med politiska beslut baserade på forskningsresultat kan öka förutsättningarna för att göra människor lyckligare, inte bara rikare. Tiden är mogen för en verklighetsanpassning av politiken även i Sverige.

"Det nya miljöpartiet" moderaterna, eller socialdemokratin, lär inte plötsligt drabbas av klarsyn. Det är den gröna rörelsens uppgift och existensberättigande att sprida budskapet att vi, jordens överklass, behöver ändra livsstil, för vår egen och andras skull. Så mycket lättare, med stöd av lyckoforskningen! Detta kan verka provocerande för försvarare av förlegade värderingar. Men vi som tagit till oss moderna forskningsresultat gläds åt att med rätt politiska beslut kan lyckan ökas och jorden räddas. Så, vad väntar vi på?

Annika Lillemets

För vidare information: http://worlddatabaseofhappiness.eur.nl/