Ursprungligen publicerad på Insänt i Miljömagasinet 33, 22 Augusti 2014

Kräv djurskyddslag med sakliga föreskrifter

Replik på texten Djurskyddslag med modifikation i MM nr 19

Vi har just läst Djurskyddslag med modifikation och vill tacka för att ni belyser problemet. Vi är bönder som sedan hösten 2009 pennfäktar mot jordbruksverket för att få stängsla åt våra kallblodshästar på ett bra sätt - och inte på ett sämre sätt.

Inför valet har vi begärt besked av politikerna i miljö- och jordbruksutskottet om vad de vill med djurskyddslagstiftningen. I vårt fall gäller det taggtråd till hästar, vilket gick utmärkt med den halva miljon lugna arbetshästar som gick på stora naturbeten förr, och det är sådana djur saken gäller för oss - inte livliga djur i små hagar.

De undersökningar som gjorts visar att olycksrisken är oberoende av stängseltyp. Det är snarare små hagar, livliga djur och dåliga stolpar med ospänd tråd, och tråd som inte syns, som utgör risker. Välskött taggtråd är pålitlig, mindre farlig för vilt och kräver lite underhåll. Den möjliggör stora naturbeten med fler biotoper till förmån för djurvälfärd och biologisk mångfald.

Föreskriften borde som förr säga att hästar inte bör gå bakom taggtråd. En systematisk inventering av erfarenheterna av praktisk betesdrift med hästar på naturbeten skulle förbättra både debatt, rådgivning och myndighetsutövning. Detta gjordes senast 1932.

Förbudets tillkomst var farsartad: Djurskyddsmyndigheten skickade referatet av en undersökning, som inte finns, på snabb remiss huvudsakligen till de som inte berörs; man frågade de som tyckte illa om taggar, men inte de som gav sina djur bra hagar - så sedan 2010 hotar Jordbruksverket de som sköter sina djur enligt dokumenterat goda metoder, lagar och riksdagsbeslut, med straff grundat på påhittat underlag, vilket vare sig domstolar eller Justitieombudsmannen, JO, har något emot.

Revingehedsmålet bevisade att vi har regler utan faktastöd, och denna taggtrådshärva att andra regler grundar sig på påhittat underlag. Självklart borde föreskrifter grundas på vetenskap och beprövad erfarenhet, men bland annat JO och diverse föreningar vars märkliga remissvar finns på regeringens hemsida var emot detta när utredningen om ny lag var ute på remiss. Minst 70 hästägare hade goda grunder för att få dispens. Tiotusentals personer ville ha förbud utan att kunna motivera det - men måtte miljontals väljare anse att föreskrifter faktiskt ska baseras på sakskäl. Ska straff utdelas enligt en föreskrift som vilar på påhittat underlag? När får vi en djurskyddslag som prioriterar djurvälfärd och sakskäl högre än politiska behov?

Vi förväntar oss svar före valet - för om myndigheter kan strunta i lagar och riksdagsbeslut, varför ska vi då rösta?

Karin och Mats Tobiasson
Nyköping

Ledare: Djurskyddslag med modifikation - Hans Röös

Replik: Kräv djurskyddslag med sakliga föreskrifter - Karin och Mats Tobiasson

Vill du kommentera den här texten? Skicka ditt svar till:
insant@miljomagasinet.se

Share