Många människor i Sverige drabbas i dag av sjukdomar till följd av att man rör sig för lite och att man äter för mycket fett eller för lite frukt och grönt. Bara en femtedel av befolkningen äter tillräckligt med grönsaker och frukt och lika många äter tillräckligt lite fett. Miljömagazinet har tittat närmare på några effekter av att människor äter fel mat och blir mer stillasittande.
Hälften av den uppväxande generationen rör sig så lite att de riskerar att få ett svagt skelett och pensioneras i förtid. Det hävdar Christer Wassén, barn- och ungdomskirurg, som på sin praktik de senaste åren har sett en stor ökning av antalet barn som har överansträngningskador på grund av att de är för dåligt tränade.
För nära ett år sedan pågick en intensiv debatt i media om att barn rörde sig för lite i uppväxtåren och att deras skelett därför inte utvecklades tillräckligt. Konsekvensen skulle komma att bli, menade Christer Wassén, specialistläkare i barn och ungdomskirurgi, att en stor del av befolkningen i framtiden skulle få frakturer och andra sjukdomar på grund av ett försvagat skelett.
När Miljömagazinet ringer upp honom i dag så håller han fast vid sin kritik. Det som har hänt sedan debatten pågick är att fler har vaknat upp och börjat ta problemen på allvar.
– Det är bland annat folk inom skolhälsovården, idrottslärare och skolpolitiker som börjat reagera. Fler föräldrar hör också av sig till mig och man ser fler insändare i tidningen, säger Christer Wassén, som har 30 års erfarenhet av barn och ungdomskirurgi och också är ordförande i Idrottsmedicinska föreningen i Uppsala.
Han är oroad över att bara 10-15 procent av den uppväxande generationen i dag motionerar regelbundet och uppskattar att mellan 40 och 50 procent befinner sig i riskzonen för att få problem i medelåldern, om inte tidigare, på grund av för lite motion i uppväxten.
Muskelvärk
– Jag har barn på min praktik som har så dålig kondition och styrka att de får muskelvärk och ont i ryggen som om de vore i medelåldern, när de går några timmar i skogen. Det skrämmer mig att barn med dessaq problem har ökat markant de senaste tio åren, säger Christer Wassén.
Han förklarar att skelettet byggs upp under hela uppväxttiden genom att man motionerar och tillför kroppen kalk. Men vid 16-17 års ålder slutar skelettet växa och sedan blir det bara sämre och sämre med åren.
– Det som händer om man inte motionerar tillräckligt är att man inte bygger upp skelettet till 100 procent innan det börjar dala. Det börjar dala från 80 procent i stället och då håller det ju inte hela vägen, säger Christer Wassén.
Unga tjejer med anorexia är en av de starkast utsatta riskgrupperna när det gäller skelettet. Anledningen är att när kroppen inte får tillräckligt med näring så slutar kroppen att lagra kalk i skelettet.
Fler unga överviktiga
Förklaringen till att vi får svagare skelett tror Christer Wassén främst beror på att vi rör oss för lite. Socialstyrelsens undersökningar som visar att fler och fler unga blir överviktiga understödjer den teorin.
– Vi förflyttar oss till exempel annorlunda nu än förr. I stället för att som tidigare gå och använda cykel när man ska någonstans, så skjutsar föräldrarna barnen i större utsträckning. I stället för att som förr spela fotboll, leka ute i skogen så rör man nu mest ”musarmen”, säger Christer Wassén.
Men det finns andra förklaringar till övervikten.
– Vi äter annorlunda; till exempel mer godis och fastfood än förr. Och hamburgare med alla tillbehör eller pizza innehåller mer fett än till exempel pasta eller potatis, säger Christer Wassén.
Mer skolgymnastik
En lösning på problemet är enligt Christer Wassén att politikerna utökar gymnastiken i skolan. Av de 6.665 timmar som man tillbringar i grundskolan så avsätts 500 timmar till ämnet idrott och hälsa. En siffra som sänktes till 460 1994, men som höjdes tillbaka till 500 timmar 1997.
Dessa siffror ska jämföras med till exempel svenska 1.490 och matte 900 timmar.
– Att utöka gymnastiken är en billig livförsäkring, säger Christer Wassen.
Håkan Carlsson, politiskt sakkunnig på utbildningdsdepartementet tycker inte att det är antalet timmar som behöver ökas, utan det viktiga är att man ser till att gymnastiken lyckas väcka ett intresse för motion och livsstilsfrågor.
– Den nya kursplanen är mer inriktad på att lära ut vikten av motion och om sambandet mellan kost och hälsa, och mindre inriktad på den traditionellt tävlingsinriktade gymnastiken som stötte bort många som inte var intresserade av till exempel bollsport, säger Håkan Carlsson.
Datorpoäng
Christer Wassen arbetar med att informera om problemet och för föräldrar som vill göra något på egen hand, har han ett tips.
– En mamma som jag känner till gjorde ett poängsystem där barnen, som tillbringade mycket tid framför datorn, fick tjäna in skärmtid genom att utföra vissa fysiska övningar. Till exempel en halvtimmes datatid till den som cyklade till skolan eller för ett träningspass i fotboll. Bara det är frivilligt så kan det nog vara en bra idé, säger han.
Kenneth Samuelsson
Vuxendiabetes allt vanligare
