Den vita nationaldrycken konsumeras allt mindre i vårt land. Sedan 1980 har mjölkkonsumtionen minskat med 31 procent. För att vända denna nedåtgående trend hörs allt starkare röster från mejeribranschen. Med hjälp av Mjölkfrämjandet sprider mejeribolagen mjölkens budskap. Men i debatten finns andra röster. Främst är det veganer som ifrågasätter mjölkens hälsoaspekter och starkt kritiserar mjölkindustrins behandling av korna.
– Så länge det går att tjäna pengar på djur så kommer djuren att behandlas som maskiner och handelsvaror, säger Magnus Rönnerup. Magnus är 24 år och för ett och ett halvt år sedan startade han hemsidan vegan.nu. Här finns information om veganism, djurrätt och om kött- och mjölkindustrins inhumana djurhantering.
Vi har bestämt träff på ett kafé i närheten av en av Malmös vackra parker. Magnus kommer på utsatt tid. Han beställer in en kopp kaffe. Servitrisen erbjuder mjölk och ett gratis ballerinakex, men han tackar nej till båda erbjudandena.
– Jag blev vegan för fyra år sedan, berättar Magnus Rönnerup.
Djurens situation fick honom att tänka efter, han kom fram till att det inte är rätt att döda djur för att själv kunna äta sig mätt.
– En av de vanligaste frågorna som skickas in till vegan.nu är varför man inte skall dricka mjölk, säger Magnus Rönnerup och fortsätter:
– Oftast är det vegetarianer som ställer frågan, de har insett att det är fel att äta kött men vet oftast inte att även mjölkindustrin stödjer köttindustrin. Ingemar Nordell är administrativ chef för Skånemejerier och han berättar om kopplingen mellan mjölk och kött.
– Cirka 70 procent av det svenska köttet producerar vi själv, medan resterande kött importeras. Av de 70 procenten självproducerat kött kommer cirka 75 procent från uttjänta mjölkkor.
Skånemejerier har under några år jobbat med de ekologiska frågorna, detta har bland annat resulterat i den ekologiska mjölken. De närmaste åren ser Ingemar Nordell att de ledande orden kommer att vara hälsa och etik.
– Vi i branschen håller på att ta fram en etisk policy, men det är svåra frågor. Det finns en skillnad i tänkandet mellan land och stad. Unga veganer rekryteras oftast från staden och de har argument som mjölkbönderna har svårt att förstå, säger Ingemar Nordell.
Och visst ser veganerna det på ett annat sätt. Det är inga behagliga fakta som man möts av på vegan.nu. Här kan man bland annat läsa följande om mjölkindustrin: ”I Sverige finns det ungefär en halv miljon mjölkkor, 90 procent av dessa står uppbundna i två meter långa båsstall åtta till tio månader om året [...] denna miljö kan göra korna psykiskt störda med symptom som tungrullning som följd [...] kalven skiljs inte bara från sin mor utan isoleras också i ensambox för att växa så fort som möjligt och för att den inte skall suga på andra kalvar. I stort sett har kalvarna ett otillfredsställt sugbehov ...”
Ingemar Nordell håller med och tycker att vi har för mycket båsstall i Sverige, men lösdrift inne i kostallen ökar.
– Alla nya stall som byggs i dag är lösdrift, det är ett beslut som branschen har tagit, säger Ingemar Nordell. I dag är cirka 30 procent av Sveriges kostallar lösdrift.
Att kalven skulle ha ett otillfredsställt sugbehov håller inte Ingemar Nordell med om. Visst separeras kalven från kon och det sker mellan någon timme till någon vecka efter födslen.
– Men kalvarna får en napp så att deras sugbehov tillgodoses, berättar Ingemar Nordell.Det är en debatt med dubbla sidor, som till syvende och sist handlar om värderingsfrågor. Men veganernas budskap har svårt att nå fram och diskussionen kan lätt bli enkelriktad.
– Allt arbete med vegan.nu är ideellt och det finns inga pengar för att sprida ut budskapet. Media tror på de stora organisationerna som har pengar, hävdar Magnus Rönnerup.
Vad mejeribranschen betalar Mjölkfrämjandet för att ta hand om informationsspridning och marknadsföring är inte officiellt.
– Att gå ut med siffrorna skulle vara missvisande, säger Ingela Stenson, verksamhetsansvarig för Mjölkfrämjandet.
Men det är inte enbart mejeribranschens behandling av korna som gör att veganerna utesluter mjölkprodukter. Det handlar också om den egna hälsan. Många veganer hävdar att mjölk är den bidragande orsaken till många av våra vanligaste folksjukdomar.
– Min allergi, som jag hade haft sedan jag var barn, försvann. Jag blev helt symptomfri när jag gick över till vegankost, säger Ulla Troeng, ordförande i Veganföreningen i Sverige.
Hon blev vegan för att hon ansåg det vara hälsomässigt bäst, men även resursfrågorna och de etiska frågorna var viktiga.
Som hon ser det finns det många sjukdomsbilder där det är klokt att avstå från mjölken.
– Allergiska reaktioner, reumatism och vissa tarmsjukdomar kan lindras eller helt upphöra genom att man utesluter mjölken, säger Ulla Troeng.
Men även våra mer vanliga folksjukdomar, som hjärt- och kärlsjukdomar, benskörhet och cancer anser hon har en direkt koppling till mjölken.
– Det animaliska fettet i mjölken bidrar till hjärt- och kärlsjukdomar och cancer. Ett stort proteinintag, som vi får genom mjölken, fäller ur kalken ur skelettet, säger Ulla Troeng.
Som exempel tar Ulla Troeng en studie av japanska kvinnor som flyttat till Amerika och anammat en typisk västerländsk livsföring med mycket animaliska produkter.
– Dessa kvinnor fick i mycket högre grad bröstcancer än de kvinnor som levde kvar i Japan, säger Ulla Troeng.
Kvinnorna i Japan åt en typisk orientalisk kost med mycket tofu och soja.Är det onaturligt att dricka komjölk och att det är något man skall undvika?
– Det finns inget skäl till att vi inte skall dricka mjölk. Människan har en framgångsrik fysiologi som gör att hon kan äta det mesta, säger professor Åke Bruce på Livsmedelsverket.
– Men man skall vara försiktig med fettet. Mjölken innehåller högt mättade fettsyror som höjer kolesterolen och ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Därför skall man välja magra produkter, fortsätter han.
Att mjölk skulle bidra till att skelettet urkalkas ser han som fantasier. Tvärtom ser han vissa grupper i samhället som dricker för lite mjölk i dag.
– Unga flickor är en riskgrupp. De utesluter mjölken för att de är rädda att gå upp i vikt, samtidigt som de motionerar allt mindre. Dessa flickor kan få en ökad risk att på äldre dagar drabbas av benskörhet. Men man vet väldigt lite om sambanden mellan kost, motion och levnadsvanor.
– Vi vet att skelettet förstärks upp till 25 års ålder, men det är först nu som studierna har börjat, säger Åke Bruce.
Ulla Troeng har en annan åsikt. Hennes fyra söner har alla växt upp uteslutande på vegankost. I dag är den äldsta 24 år och den yngsta 15 år.
– De är mycket friska och alla sportar aktivt, säger Ulla Troeng.
Men finns det bra alternativ till mjölkprodukterna?
– I dag finns bra och näringstäta drycker som mycket väl kan komplettera mjölken, säger Björn Pettersson, friskvårdskonsulent och författare till boken Vegansk näringslära på vetenskaplig grund.
– En kost baserad på baljväxter, spannmål, frukt, grönsaker, nötter och frön ger en grundstomme av alla näringsämnen. Sedan kan man skifta mellan fem stycken olika typer av växtmjölk; ärtmjölk, havremjölk, sojamjölk, sesammjölk och mandelmjölk, säger Björn Pettersson.
Inför intervjun har Björn Pettersson gjort en jämförelse mellan sojamjölken och mellanmjölken (se faktatabell). Han vill visa att sojamjölken är ett lika fullvärdigt livsmedel som mellanmjölken och i vissa avseenden även bättre.
– Mjölkfrämjandets främsta argument för mjölken är oftast att den innehåller så mycket protein, men sojamjölken är likvärdig vad gäller proteininnehållet, säger Björn Pettersson.
– En annan fördel är att sojamjölken innehåller tio gånger mindre mättat fett än mellanmjölken och så är den kolesterolfri, säger Björn Pettersson.
Björn Pettersson har svårt att se att det skulle finnas några andra hälsorisker med mjölken, än att den har höga halter av mättat fett.
– Men ur ett etiskt perspektiv bör man utesluta mjölken, säger han.
Kristofer Hansson
Ny livsstil drar ner mjölkdrickandet
