– Det mest positiva med bioteknikkommitténs förslag är att vi lagt grunden för en bred diskussion om gen- och bioteknikfrågorna, säger Gudrun Lindvall, miljöpartiet, som suttit med i Bioteknikkommittén.
Men Martin Frid från Sveriges konsumenter i Samverkan, SKiS, är kritisk till flera punkter i förslaget.
Gudrun Lindvall tycker att Lennart Petterson har helt fel i sin kritik att kommittén inte lyckats få i gång en debatt under utredningstiden.
– Vi har haft massor med hearingar och diskussioner med olika experter och till vissa har även allmänheten varit inbjuden. Sedan upplevde inte jag att det var det viktigaste i uppdraget, utan vi har jobbat med att skapa en grund som gör att vi kan diskutera dessa frågor i framtiden, säger Gudrun Lindvall.
Att man inte har anställt fasta sakkunniga experter som närvarat vid sammanträdena beror inte på att man varit rädda för att bli överkörda, utan på att det finns få färdiga faktasvar när det gäller genteknik.
Okunnighet
– Diskussionen när det gäller dessa frågor handlar om huruvida det är etiskt riktigt och då finns inga färdiga svar, utan detta måste diskuteras fram. Därför fungerar det inte att ha med sakkunniga som ska säga vad som gäller, säger Gudrun Lindvall.
Hon är nöjd med att man har klarat av den viktiga uppgiften att inte ta fram något färdigt svar på frågan om genteknikens vara eller inte vara, utan bara lägga en grund för att diskutera dessa frågor.
– Genteknik berör det mest grundläggande mänskliga och därför är det viktigt att det skapas en dialog mellan människor och experter kring bland annat etiska frågor. Detta ska bland annat det teknologiråd som vi har föreslagit ska inrättas, se till, säger Gudrun Lindvall.
Hon säger att vissa människor hävdar att de som är kritiska till genteknik är det på grund av att de är okunniga.
Hon anser att detta är en myt och den vill hon gärna slå hål på.
– Att människor är negativa till genteknik beror på att de känner att de inte har blivit tillfrågade och inte kan påverka utvecklingen eller också beror det på etiska skäl. Det finns vissa paralleller med EU-debatten där samma okunnighetsmyt framfördes, men det är tecken på ett demokratiproblem och att folk inte känner sig delaktiga, säger Gudrun Lindvall.
Skönhetsfläckar
Martin Frid från Sveriges Konsumenter i Samverkan, SKiS, anser att även om förslaget i många delar är bra så har det vissa skönhetsfläckar. En sådan är att flera skrivningar i förslaget är så luddiga att de inte säger så mycket, utan kan leda till att det inte blir så stora förändringar jämfört med dagens bioteknikpolitik.
– Jag misstänker att de inte har haft tillräckligt med tid eftersom många saker inte känns genomarbetade, säger Martin Frid.
Han tar som exempel punkt sju i förslaget. ”Sverige bör verka för att riskbedömning av produkter, som innehåller eller består av gentekniskt förändrade organismer, utvecklas till en teknikneutral risk- och nyttabedömning”.
Riskbedömning inget nytt
– Det är inget nytt med riskbedömning, det har man sysslat med länge, men problemet är att det satsas löjligt lite pengar på riskforskning jämfört med de pengar som satsas på forskning som syftar till att göra pengar på gentekniska produkter. Det hade varit på sin plats med en tydligare skrivning om att man borde satsa x antal kronor på oberoende riskforskning, men det har man inte gjort, säger Martin Frid.
En annan skrivning under punkt sju tycker han är så allmänt skriven att den är omöjlig att omsätta i praktiken. ”All risk- och nyttabedömning bör omfatta en etisk prövning”.
Ojämlika kunskaper
– Eftersom man satsar mycket mindre pengar på riskforskning än på forskning för att få fram den goda nyttan med produkten blir kunskapen bättre när det gäller en produkts nytta och mindre när det gäller riskerna med samma produkt. Med den ojämlika kunskapen går det inte att göra en rättvis etisk bedömning, säger Martin Frid.
Kenneth Samuelsson
Fakta/Bioteknikkommitténs förslag till en ny svensk bioteknikpolitik.
1. Gentekniknämnden bör ombildas till en Bioteknikinspektion som ska komplettera övriga myndigheter som hanterar genteknik- och bioteknikärenden. Inspektionen bör ha ett särskilt ansvar vid etiska bedömningar, ta ställning till exempel ny genteknik och ha hand om tillsyn.
2. Ett Teknologiråd som ska sprida opartisk information och skapa en dialog mellan experter och politiker och övriga medborgare.
3. Det saknas till stor del en lag som reglerar när bioteknik tillämpas på människor. En lag om användning av genetisk information och även i framtiden användingen av till exempel genterapi bör införas.
4. All forskning på patienter eller andra frivilliga prövas i dag av en forskningsetisk kommitté, men varken forskningen eller kommittérnas verksamhet regleras av lagen och detta måste ändras.
5. Gentekniskt framställda produkter skall märkas under hela framställningsprocessen från råvara till slutprodukt.
6. Sverige bör arbeta för att det skapas ett EU-direktiv som hanterar produkter som innehåller levande djurvävnad.
7. Sverige behöver arbeta för att utveckla en metod för att göra en etisk- och risk- och nyttabedömning av gentekniskt modifierade produkter.
8. Det statliga stödet för bioteknisk forskning behöver ökas väsentligt. Forskning som studerar genernas funktion och betydelse för sjukdomar bör prioriteras.
9. Utvecklingsländernas brist på teknisk och juridisk kompetens och ekonomiska resurser gör att dessa inte kan tillgodogöra sig biotekniken. Därför bör Sverige arbeta för att ge pengar till forskningsprojekt men också hjälpa till genom forskningssamarbete och annan kunskapsöverföring.
10. Inom bioteknikindustrin köper företagen upp varandra och därför måste man följa utvecklingen så att företagen inte skapar monopol och missbrukar sin dominans.
11. Forskningen på bioteknikens risker för människa och miljö bör förstärkas genom öronmärkta pengar.
12. Det måste finnas bättre underlag för riskbedömningar när en genetisk organsim sätts ut på marknaden än vad som finns i dag.
13. Utsättning av organismer med gener som gör dem antibiotikaresistenta bör stoppas.
14. Forskningen på bioteknikområdet kan innebära att antalet försöksdjur ökar. Därför bör man ge resurser till forskning som syftar till att ersätta forskning på försöksdjur med andra metoder.
15. Möjligheter för forskare att utveckla sina forskningsresultat till färdiga produkter bör förbättras.
16. Forskarsamhällets samarbete med näringslivet måste förbättras.
18. För att öka intresset för bioteknik på akademisk nivå måste man stärka undervisningen av bioteknik i grund- och gymnasieskolan, men även i lärarnas utbildning.
19. För att förbättra samhällsdiskussionen om bioteknik bör det inrättas kurser i etik, teknik och naturvetenskap för de som arbetar med bioteknikfrågor.
21. Anställda inom sjukvården behöver också få lära sig mer om genetik och etik.
Risker och möjligheter med nya genteknikregler
