Svårt hejda Belgisk blå

Kött från monstertjurar snart ute i handeln

Korsningar med den i Sverige mycket hårt kritiserade nötköttrasen Belgisk blå håller nu på att spridas över Skåne. Nötköttuppfödaren Gunnar Nilsson är i full färd med att sälja både sperma för insemination och kalvar till andra uppfödare. Och efter att både EG-domstolen och svensk tingsrätt gett honom rätt ska han nu kräva staten på miljonskadestånd för ”felaktigt stoppad avel”.

Själv ser han sig som en vägvisare för att skapa bättre lönsamhet inom svensk nötköttnäring. Han är övertygad om att svenska konsumenter kommer att välkomna köttet från Belgisk blå.
– Det har helt enkelt högre kvalitet, men folk vet inte om det ännu, säger han och jämför med bilvärldens flaggskepp Mercedes.

Kvalitet omdiskuterad
När det gäller köttkvaliteten, liksom på i stort sett alla andra punkter som gäller Belgisk blå, får Gunnar Nilsson starka mothugg från de flesta intressenter, både bland konsumenter och från köttbranschen, inklusive veterinärer och djurrättsorganisationer. Tillsammans med alla dessa har SKiS skrivit under ett gemensamt uttalande mot Belgisk blå, på initiativ från LRF.
– Neutrala smaktester har med all rätt visat att köttet har sämre struktur och mindre smak jämfört med kött från traditionella raser, förklarar LRF:s Gunnela Ståhle som är ansvarig för djurskyddsfrågor.
Hon hänvisar till att proffskockarnas organisation inom EU, Eurotoc, defintivt tagit avstånd från Belgisk blå-kött för att det är kvalitetsmässigt undermåligt.

Svårt komma åt
På laglig väg har det visat sig utomordentligt svårt att komma åt Gunnar Nilssons mycket envetna försök att införa rasen Belgisk blå i Sverige. Försök som nu håller på övergå i en permanent etablering av rasen.
Debatten om Belgisk blå satte igång 1995 och blev allt hätskare efter det att Gunnar Nilsson låtit inseminera fyra kor våren 1996. Det skedde i samarbete med kreaturshandlaren Per-Olov Hagelgren som säljer Belgisk blå-sperma.
Denna händelse föranledde åtal för brott mot djurskyddslagen därför att Jordbruksverket ansåg avel av Belgisk blå vara förbjuden. Fallet gick till EG-domstolen som konstaterade att Sveriges förbud står i strid med EU-regler. Därmed uppenbarades konfliktens kärna, som rör synen på rasen, huruvida den är defekt eller inte.
I och med detta föll huvudåtalet. Kvarvarande åtalspunkt gällde att insemineringen av Gunnar Nilssons kor hade gjorts utan tillstånd från Jordbruksverket. I början av mars frikändes de åtalade. Verket har överklagat domen och ärendet ligger nu hos hovrätten i Malmö.
– Jag är förvånad över tingsrättens dom. Alla i branschen är överens om att insemineringar utan godkännade inte ska bedrivas, kommenterar Gunnela Ståhle, LRF:s expert i frågan.

Tar det med ro
Gunnar Nilsson tar det hela med ro, han verkar orubbligt övertygad om att han har rätt. Trots att bondekooperationens företag, både mejerier och slakterier, entydigt deklarerat att de vägrar att befatta sig med Belgisk blå och korsningar av densamma kan de första djuren skickas till slakt nu i höst.
– Hur ska de kunna stoppa det, säger Gunnar Nilsson med eftertryck.
Det finns ett antal mindre slakterier, som inte alls uttalat sig i så strikta ordalag som till exempel Swedish Meats, där de stora föreningsslakterierna med varumärket Scan ingår.
Jordbruksverket har fått se sig besegrat när det gäller att förbjuda aveln. EG-domstolens ställningstagande innebär klartecken för avel av renrasiga Belgisk blå-tjurar. Genom nya föreskrifter försöker verket nu stoppa aveln av korsade tjurar.

Ett hundratal kor
Gunnar Nilsson har nu ett hundratal Belgisk blå-korsningar på sin gård i Viken norr om Helsingborg och han har löst frågan om fortbeståndet genom att importera fyra danska renrasiga tjurar.
– Då behöver vi inte ta in kor för insemination, när de är brunstiga, säger han och tillägger att det spar tid och arbete.
– Tjurarna kan jobba 24 timmar om dygnet utan att det kostar några arbetsgivaravgifter.
Tjurarna tänker han behålla, men sperma från Belgisk blå säljer han och hittills har två skånska lantbrukare köpt av honom. Ett flertal uppfödare har också visat intresse för att köpa korsade kalvar av honom. Själv anser han sig i första hand se till ekonomin i i sin verksamhet. Den aspekten är för honom nog för att de omtalade kejsarsnitten av Belgisk blå-kalvar ska kunna avfärdas.
– Ett kejsarsnitt kostar 3.000 kronor och kalven är värd 3.500.
Därför är han säker på att ingen uppfödare kommer att vidareavla de kalvar, som måste tas ut med kejsarsnitt. De väger upp mot 60 kilo mot normala 45.
Det är dock inte så enkelt, enligt Gunnela Ståhle på LRF, som påtalar att kalven kan bära på generna utan att det syns.
Om Jordbruksverkets förlorar sitt överklagande i hovrätten återstår bara för konsumenterna att arbeta för tydligare märkning av kött.
– Konsumentkrav kan var mycket verksamma, säger Eva-Marie Stålhammar på verkets djur- och miljöenhet.

Peter Wikberg