Ursprungligen publicerad på Insänt i Miljömagasinet 16, 22 april 2016

Svenska inte fint nog för svenskar

Kommentar på Internationella skolor hotar svenskan, i nummer 15 2016.

I Miljömagasinet nummer 15 visar Olle Käll och Per-Åke Lindblad tydligt hur "Internationella skolor hotar svenskan". Deras inlägg är mycket läsvärt!

Jag tror att det är nödvändigt att veta att detta språkdrama ingår i en längre svensk historia. Den "moderna" delen av dramat började innan envåldshärskaren Gustav III identifierade sig och allierade sig totalt med det franska och Frankrike. Han visade eliten, adeln, med hela handen var den verkliga kulturen fanns.För att bli en riktigt lyckad adelsman i Sverige krävdes att man blivit presenterad vid hovet i Versailles. Därav följde att det blev finare att prata franska än svenska, även i Sverige. Franska ord lånades in i mängd och införlivades även av den uppåtsträvande borgarklassen. Till exempel dög det inte längre att tala om syskonbarn, cousin och cousine skulle det heta. Det började försiktigt redan kring 1690 men förfinades sedan till hela uttryck som "ma chère cousine" under Gustavs dagar...

Fram till 1849 stödde den svenska skolan inte begapandet av främmande, moderna språk. Det var latin och grekiska som gällde. Utan dessa saknade man "klassisk bildning".

Efter andra världskriget är det de engelska och amerikanska segrarnas språk som blir status. Nu blir alla målgrupp utom barnen. Upp till 3:an, eller längre, håller man sig bara till svenska språket. Men trots ett totalt bejakande av engelskan kvarstår: att det du inte kan säga klart på svenska vet du förmodligen inte och framförallt förstår inte svenskar det du säger på engelska så bra som du vill tro.Ta ett av de första låneorden som slog igenom på 1950-talet, cornflakes. Alla vet nu hur cornflakes ser ut ? men inte vad det bör heta på svenska. Möjligen håller den svenska beteckningen, majsflingor nu att breda ut sig, 60 år senare.

Värst är när nya ord konstrueras eller importeras mest för att sätta konstruktören eller dess särintresse i centrum, inte språkgemenskapen. Ett nyare exempel är "mansplaining". Den som vill diskutera det som detta ord ger sig ut för att betyda, bör nog ta reda på vad det borde heta på svenska. Bakom ordet finns ett uppenbart anspråk på allmängiltighet. Om detta är riktigt så finns det säkert något svenskt ord för detta ? kanske ett bortglömt ord?

Ett exempel på kommersiellt manipulativt engelskt ord är "crome" i reklam. Det kan låta lyxigt. Att detta betyder exakt samma sak som krom på svenska, kan vara nästan omöjligt att veta, om man knappt har några kunskaper om metallen, krom.

Tvåspråkiga skolor behöver definitivt "en mycket medveten språkplan och pedagogik på båda språken" som Käll och Linblad hävdar.

Insändare: Internationella skolor hotar svenskan - Olle Käll & Per-Åke Lindblad

Kommentar: Svenska inte fint nog för svenskar - Claes Möre

Vill du kommentera den här texten? Skicka ditt svar till:
insant@miljomagasinet.se

Share

Kontakt: Miljömagasinet, Skånegatan 93 - Box 11 203, 100 61 Stockholm
Tel 08-640 82 80 - Fax 08-640 40 67 - e-post: redaktionen@miljomagasinet.se