Ursprungligen publicerad på Insänt i Miljömagasinet 8, 21 Februari 2014

En smak av framtiden...

(Foto: Annika Lykta)

Varför äter vi människor egentligen? Det kanske låter som en konstig fundering med ett självklart svar - om vi inte äter så dör vi. Vi måste få i oss näring från mat annars klarar vi oss inte. Men det är inte riktigt så enkelt som att vi bara äter för att överleva: Mat, vad vi väljer att äta eller inte äta, skapar starka känslor, maten vi stoppar i munnen är minst sagt - en het potatis.

Vi äter inte bara för att överleva, vi äter även för att njuta, vi äter för att visa en identitet, vi äter det vi är lärda att vi ska äta och ibland äter vi helt enkelt bara det som serveras, utan att reflektera särskilt mycket över vad vi stoppar i munnen.

Det finns starka normer i alla samhällen kring vad som får ätas och inte ätas och går man mot en norm så får man reaktioner vare sig man vill eller inte. Det du väljer att äta vare sig det är vegetariskt, LCHF, Raw-food eller stenåldersdiet väcker reaktioner hos din omgivning. Och det finns också en marknad som vill att vi ska konsumera, företag och organisationer som gör allt för att vi ska stoppa just deras produkt i munnen.

Det visar verkligen LRF:s aktion utanför en skola i Nyköping som hade en köttfri dag. LRF, Lantbrukarnas riksförbund, ställde sig utanför skolan och serverade hamburgare, när det var just eleverna själva som valt att införa en köttfri dag på sin skola av miljöhänsyn.

Att vår matkonsumtion är intimt förknippad med energiförbrukning och koldioxidutsläpp är många medvetna om i dag. Enligt FN ansvarar vår matproduktion för cirka 50 procent av klimatförändringarna. Kunskapen har vi, men att ändra beteenden kring maten är svårare. Å ena sidan har vi ekonomiska intressen, marknaden som vill att vi ska konsumera vissa varor, å andra sidan har nu kunskapen spridit sig. Kunskapen om att det inte går att leva och producera på det sätt som vi fortfarande gör.

Om vi fördelar all odlingsbar mark på alla människor får var och en cirka 2000 kvm.
(Foto: Annika Lykta)

Det krävs förändring, inte bara på ett plan, utan på många. Hade det bara handlat om att vi behöver få i oss rätt näring, rätt andel protein, fett och kolhydrater då hade det varit enklare, men det handlar om mer, det handlar om att förändra normer, och kanske till och med ifrågasätta den egna identiteten.

Samtidigt kan det vara enkelt, men det krävs initiativ och mod. Det kan räcka med en människa som har en idé och som sen går till handling. Ett sådant exempel är Incredible Edible, i den lilla staden Todmorden i norra England. Där började man, på initiativ av några få privatpersoner, att odla mat på offentliga platser. Det växer majs utanför polisstationen och tomater invid lekplatsen, offentliga odlingar för allmänheten av allmänheten som har växt till en rörelse och en turistattraktion.

Lokal bra mat, närodlat ekologiskt. Inga långa transporter, minimala utsläpp och mycket gladare djur och människor är resultatet.

Det krävs mod som exempelvis Globala gymnasiet visar, när de väljer att endast servera vegetarisk och helst ekologisk mat i sin skolbespisning. Så här skriver de själva om sitt uppdrag: "Globala gymnasiets skolrestaurang ska tillaga och servera näringsriktig och god lunchmat inom angiven budget, där miljöbelastningen är så låg som möjligt, och där vi främjar god miljö, god hälsa, god djuromsorg samt tar socialt ansvar, bland annat genom att använda en så stor andel Krav-märkta produkter som möjligt, och genom att föredra närproducerade råvaror efter säsong. Målet är att arbeta inom ramarna för hållbar utveckling."

Tänk vad många hamburgare LRF skulle behöva servera utanför Globala gymnasiet på alla deras köttfria-dagar...

Skribenten arbetar med Smaka Framtiden!
Det är en mat-och miljövecka i Södertälje kommun i början av september.
(Foto: Annika Lykta)

Om vi skulle fördela all odlingsbar mark på alla människor så skulle var och en få cirka 2 000 kvadratmeter (kvm) att leva på per år. Det skulle vi överleva på om vi planerade väl och valde vår föda med omsorg. I dag i Sverige förbrukar vi ungefär det dubbla.

Dina 2000 kvadratmeter är också namnet på en visningsträdgård i Ytterjärna som under två års tid odlat på 2000 kvm för att se hur vi kan använda ytan på bästa sätt. Och ett är säkert, ska vi klara oss på den ytan så måste genomsnittssvensken radikalt minska sin köttkonsumtion och inte köpa mat som går direkt till soporna.

Jag arbetar med ett projekt som heter Smaka Framtiden! Det är en mat-och miljövecka i Södertälje kommun i början av september. Vi vill lyfta fram goda exempel på vad som redan görs i kommunen, men också inspirera och mana fram mer initiativ, och skapa debatt kring våra matvanor.

Hur använder du dina 2 000 kvm?

Annika Lykta
Smaka framtiden

Se mer information på:

Smaka Framtiden

Incredible Edible Todmorden

Dina 2000 kvadratmeter

Vill du kommentera den här texten? Skicka ditt svar till:
insant@miljomagasinet.se

Share