![]() Ursprungligen publicerad på Insänt i Miljömagasinet 3, 17 Januari 2014 Dina data säljs på nätet Ordet googla har kommit in i Svenska akademins ordlista och betyder "att söka på nätet med hjälp av sökmotorn Google". Det skulle också kunna betyda "att spionera på människors göranden och låtanden, känslor och tankar med deras omedvetna hjälp". I början av 1990-talet skickades jag av min avdelning på Uppsala universitet till Queens university i Kanada för att diskutera institutionellt samarbete inom min specialitet och samtidigt ta reda på hur de utnyttjade www-nätet och e-post. Jag blev mäkta imponerad som sig bör men visste redan att den världsvida datatrafiken samordnades i USA. Därför undrade jag om det inte fanns en risk att de kunde få reda på vad man skrev i sina e-brev. Mitt värdfolk skrattade och förklarade obekymrat att e-korrespondensen redan var så omfattande att den var omöjlig att övervaka. Det skulle helt enkelt kräva allt för många människor att läsa och analysera breven. "Kan de inte använda elektronik för det också?" tänkte jag men uttalade inte tanken. Numera är vi medvetna om att Storebror vet med vem vi korresponderar, vad vi köper, vad vi lyssnar på och var vi befinner oss. Däremot har inte alla klart för sig att Storebror också kan ta reda på vad vi skriver om, innehållen i breven och dra slutsatser som sedan säljs. Genom gmail kan Google snappa upp terabytes av internetdata varje dag och sedan konstruera psykologiska profiler på hundratals miljoner människor i hela världen i realtid. De plockar ut och analyserar inte bara nyckelord utan även tonläget och meningen i breven. De kan fastställa ens personlighetstyp, värderingar, attityder, intressen och livsstil. De får reda på vilka vi är, vad vi håller på med, vad vi gillar, vart vi beger oss och till och med vad vi tänker på. Vår profil har gjorts till en säljbar vara. Detta öppnar avgrunden: Företag kan ta reda på vem det lönar sig att bearbeta för att bli deras kund: En personalchef kan köpa information från Google om de anställdas inställning till sitt jobb eller till sin personalchef. Diktatorer kan bli informerade om allt vad som rör sig i deras underlydande. Google har åtalats i flera delstater i USA och de har inte förnekat det som i pappersmedia skulle vara klara brott mot brevhemligheten, men de har hävdat att den som utnyttjar deras e-posttjänst också faktiskt har givit sitt tysta medgivande till att korrespondensen läses av dem och kan utnyttjas. Hur kan vi vara säkra på att inte nitiska polismyndigheter gör en kontroll av oss med Googles hjälp bara för säkerhets skull, eller att någon högerextremistisk grupp köper information från Google om misstänkta motståndare för att sedan göra sig av med oss? Inlägget bygger på artikeln The Psychological Dark Side of Gmail av Yasha Levine i Alternet, 29 december 2013 Vill du kommentera den här texten? Skicka ditt
svar till: |
|
Kontakt:
Miljömagasinet, Skånegatan 93 - Box 11 203, 100 61 Stockholm |