Ursprungligen publicerad på Insänt i Miljömagasinet 22, 31 Maj 2013

Bråttom att skydda mer skog



Det fi nns knappast 17 procent skog med höga naturvärden att skydda, skriver Thomas Tidholm.
(Foto: Charlotte Wester)

Världsnaturfonden WWF:s ganska självklara förslag att statens skogar i bolaget Sveaskog ska användas för att landet ska uppnå såväl miljömålet Levande Skogar, som vårt åtagande i Nagoyaavtalet om 17 procent skyddad skog, får Sveaskogs vd Per-Olof Wedin att komma med en skur av invändningar.

Vi ska inte bli förvånade över detta, för Sveaskogs nuvarande ledning har mer och mer börjat uppträda som försvarare av det allra mest brutala skogsbruket, samtidigt som man slår sig för bröstet och berättar att man är Sveriges miljövänligaste skogsbolag. Hur detta går ihop kan nog ingen begripa.

Svea Skogs vd tillbakavisar hela idén, bland annat med det inte så genomtänkta argumentet att Sveaskogs produktionsskogar är så utarmade att de inte är värda att skydda. Bra, då vet vi det. Men saken är ju den att skogsbruket hittills har härjat så hårt att det knappast längre finns 17 procent skog med höga naturvärden att skydda, vi måste därför undanta "vanliga" skogar och restaurera dem eller låta dem stå så att naturlivet kan återvända. Sveaskogs produktionsskogar och plantager kan också med fördel bytas mot naturskogar som idag brukas av privata ägare. Många föredrar bytesmarker framför pengar.

Wedin tycker att de privata skogsägarna överlag borde ta ett större ansvar för naturvården, och javisst, men de privata, påhejade av LRF och med skogsägarminister Erlandsson (C) själv som dåligt exempel, har visat sig synnerligen ovilliga att ta på sig något sådant. Statens skogar kan däremot användas bara rätt beslut fattas. Detta är en nödsituation. Listan över hotade arter växer för varje mätning.

En del halsbrytande sifferexercis förekommer också i Wedins inlaga. Om man skulle skydda hälften av Sveaskogs skogar skulle produktionen minska med två tredjedelar och bolaget mista 75 procent av kunderna, 10000 jobb skulle riskeras! Exempel på demagogisk matematik kanske, men inte särskilt trovärdigt. Dessutom: "Glesbygden skulle få sig en smäll". Särskilt på den punkten brister trovärdigheten för Sveaskog, som gjort sig kända i bygder och samebyar för att med stor hänsynslöshet förstöra ortsbornas möjligheter till friluftsliv, jakt, fiske, renskötsel, företagande, ja till ett bra liv över huvudtaget. Det är smällar som redan utdelats.

En fråga i sammanhanget är vilket mandat bolagsledningen alls har att driva en egen linje i skogsdebatten, detta är ju folkets skogar, och vad jag vet har ingen bett att få höra dessa direktörers egen uppfattning. Allt skogsbruk, men särskilt Sveaskog ska stå under demokratisk kontroll. Just nu kanske det är lite si och så med den saken, men senast till valet hösten 2014 finns en chans att rätta till det.

Vill du kommentera den här texten? Skicka ditt svar till:
insant@miljomagasinet.se

Share

Kontakt: Miljömagasinet, Skånegatan 93 - Box 11 203, 100 61 Stockholm
Tel 08-640 82 80 - Fax 08-640 40 67 - e-post: redaktionen@miljomagasinet.se