Ursprungligen publicerad på Insänt i Miljömagasinet 10, 8 Mars 2013

Mer arbete skapar inte bättre samhälle

10-timmarsdag i förskolan är numera alltför vanligt för en litet barn. Vi har nämligen maxtaxa, och föräldrarna betalar inte för mer än 25-timmarsvecka även om barnet är på förskolan dubbelt så länge. Detta, för samhället dyra system, uppmuntrar föräldrar att arbeta heltid. Under senare år har dessutom övertidsarbetet fördubblats.

Samtidigt har vi hög arbetslöshet, särskilt bland ungdomar, och många börjar sitt vuxenliv med att känna sig obehövda, vända på dygnet och må dåligt, vilket ger förödande konsekvenser både för individ och samhälle. Varför inte vända på det hela?

Låt de första timmarna per dag i förskolan vara gratis i stället för de sista. Detta skulle göra den omtalade valfriheten mer verklig. Många skulle vinna på det; stressade barn och föräldrar, mor- och farföräldrar som vill passa sina barnbarn, överarbetade förskollärare, arbetslösa samt skattebetalarna. Jag är övertygad om att många skulle välja färre timmar för sitt barn i förskolan.

Mer tid hemma kan ge färre resor, tid att laga mat på råvaror, tid för egen odling, tid för samhällsengagemang och tid att umgås utan stress. Och glöm inte; fler barn i hemmen ger möjlighet till lek och social samvaro även utanför institutionen. Stressen bland småbarnsföräldrar kan orsaka separationer som förutom känslomässig och ekonomisk förlust ofta gör att barnet efter långa dagar i skola/fritids/förskola bor på två ställen. Många skilda föräldrar, samt mor- och farföräldrar, säger sig lida av att de träffar barnen för sällan. Ge dem chansen att själva pussla ihop sitt schema.

Vi hade två ridhästar med föl på gården där jag växte upp. Ponnyn red jag nästan enbart i hagen för hon vägrade lämna sitt föl. Någon gång tvingade jag ut henne i skogen vilket slutade med en tvärvändning och full karriär hemåt. Halvblodet däremot verkade mest lättad av att komma hemifrån. Liknande skillnader i beteenden såg jag hos andra djurmammor.

När jag själv fick barn på 80-talet mindes jag skamset irritationen över min ponny. För jag blev likadan som hon, och lämnade iväg mina barn så lite som möjligt. Nu har jag fått ett barnbarn och ser hur reglerna blivit mer stelbenta. Det är kanske inte bara män som är djur utan även kvinnor. Hormoner styr både sexualitet och moderskänslor.

När jag var barn arbetade ofta män heltid och kvinnor var hemma, 50 procent arbete per par alltså. På 80-talet var siffran ungefär 75 procent. Nu vill de flesta arbeta 100 procent och självfallet minskar detta möjligheten till arbete för resten av befolkningen.

Alliansen säljer ut skolor och vårdinrättningar i valfrihetens namn men har inte avskaffat maxtaxan som kom under S-regeringen. I stället blir barngrupperna bara större, 6,1 barn per anställd är nu medel (inte ens max) och stordrift av barn gynnar knappast den pedagogiska verksamheten. Är det inte dags att erkänna de kunskaper och färdigheter ett barn kan få genom att hjälpa pappa baka eller att så morötter med mormor?

Ett par som tillsammans tjänar 42 000 kronor per månad betalar för två barn i förskolan, 50 timmar per vecka, max 2 100 per månad (2010). Skattebetalarnas kostnad är 27 000-2 100=24 900 + kostnaden för de extra långa dagarna. Inom denna summa borde rymmas både 15 timmar i veckan gratis förskola per barn + ett mindre vårdnadsbidrag, eventuellt knutet till varje förälder, för dem som önskar alternativ. Förslag om vårdnadsbidrag brukar förkastas med Det kan man inte leva på! Ungdomar som går från studier direkt ut i arbetslöshet får drygt 3 000 kronor per månad.

Många småbarn är numera en i mängden på bortaplan större delen av sin vakna tid. Förra året fick 49 593 barn adhd-läkemedel (amfetaminliknande), sömnmedel, antidepressiva medel, lugnande medel eller neuroleptika. Medicineringen har ökat dramatiskt de senaste åren.

Men starka krafter vinner på maxtaxan, en konstig jämlikhetssträvan som medför att många arbetar för mycket och inte orkar bry sig om samhällsfrågor men kan konsumera desto mer, medan arbetslösa tvingas godta vad som helst för att få ett arbete.

Sigun Rix
Gävle

Vill du kommentera den här texten? Skicka ditt svar till:
insant@miljomagasinet.se

Share