Ursprungligen publicerad på Insänt i Miljömagasinet 6, 8 Februari 2013

Avveckla kärnkraften nu

Energiåret 2012 blev ett rekordår på många sätt. Elproduktionen i Sverige uppgick till 160 TWh, den högsta någonsin. Och överskottet var rekordstort. Nettoexporten blev nästan 20 TWh, eller 12 procent. Vindkraften gav 7,2 TWh, en ökning med 19 procent. Och, glädjande nog, börjar de effektiviseringsåtgärder som EU beslutat, "bort med glödlampor" eller "högst 0,5 watts stand-by-förluster" slå igenom. Användningen av el sjönk med en procent om man ser till de temperaturkorrigerade siffrorna. EU har ju som mål att energianvändningen ska minska med 20 procent till år 2020.

Kärnkraften visade som vanligt upp ålderskrämpor. I slutet av november skulle kärnkraftverket Oskarshamn 1, O1, börja producera igen efter ett årslångt driftsstopp. Glädjen varade en vecka. Då krävde Strålsäkerhetsmyndigheten att Oskarshamn 2, O2:an, skulle stoppas "utan dröjsmål".

Nu står kärnkraftverket i Oskarshamn under särskild tillsyn på grund av de stora bristerna i säkerhetsarbetet. Enligt enhetschefen Leif Karlsson är problemen i Oskarshamn av samma karaktär som de på kärnkraftverket i Ringhals, som står under särskild tillsyn sedan 2009. Både O1 och O2 är fortfarande ur drift.

Att driva ett kärnkraftverk är att balansera på slak lina. Energin frigörs genom en kedjereaktion. När en urankärna bestrålas med en neutron avges värme och 2-3 nya neutroner frigörs. De kan i sin tur träffa nya kärnor och mer energi och fler neutroner frigörs. Processen styrs av styrstavar som förs in mellan bränslestavarna samt av att värme tas upp av det omgivande vatten. Om styrningen inte fungerar 100-procentigt kan temperaturen bli så hög att härden smälter, då är det risk för radioaktiva utsläpp till omgivningen.

I Sverige gav kärnkraften 61 TWh förra året. Överskottet vi hade motsvarade en tredjedel av kärnkraftens produktion. Vi kan alltså avvara några reaktorer direkt. I stället satsar vi miljardbelopp på att rusta upp de ålderstigna reaktorerna. De senaste fem åren har nio miljarder använts för upprustning av Ringhals.

Effekten hos de nya vindkraftverken förra året uppgick till (preliminärt) 1078 MW. Med en trolig kapacitetsfaktor på 25 procent ger det en ökning på nästan 2,3 TWh för året. Om vi bygger lika mycket vindkraft som i fjol i 20 år framåt så får vi en ökning av produktionen med 46 TWh. Tillsammans med överskottet i dag är det mer än kärnkraftens hela produktion. Dessutom kan vi räkna med ett minskat elbehov genom våra effektiviseringar. Det betyder inte att hela Sverige blir fullt av vindkraftverk. I de vindkraftplaner som Sveriges kommuner utarbetat finns plats för det dubbla. Vi kan alltså ta miljöhänsyn och bara bygga där störningarna blir små.

Men vad skulle det kosta? I juli 2012 visade USA:s energimyndighet i skriften Annual Energy Outlook 2012 att för nya energi-investeringar så kostar vindkraft mindre än både ny kärnkraft och ny kolkraft. Varför inte satsa på detta och göra upp en plan på att årligen bygga vindkraft som i fjol och avveckla ett kärnkraftverk vartannat år. Det kan ge oss en långsiktigt hållbar och säker energiförsörjning.

Göran Sidén

Vill du kommentera den här texten? Skicka ditt svar till:
insant@miljomagasinet.se

Share