Ursprungligen publicerad på Insänt i Miljömagasinet 1, 4 Januari 2013

Ny sjöfartspolitik behövs

Rederierna flyttar sina båtar och huvudkontor till grannländerna (Foto: Charlotte Wester)

Man kan undra om svensk handelssjöfarts nuvarande bedrövliga situation är en följd av en medveten politik eller en konsekvens av total avsaknad av politisk inriktning för branschen?

Det är nämligen tydligt hur både nuvarande och tidigare regeringar negligerat denna för vårt land så viktiga näring. Sverige är nu den enda sjöfartsnationen inom EU som inte infört tonnageskatt (skatt på lastförmåga). Det medför klart ofördelaktiga villkor för våra rederier, som därför i allt fler fall flaggat ut, alltså registrerat sina fartyg i andra länder. Nu handlar det inte om, som tidigare ibland varit fallet, obskyra önationer på andra sidan jorden. Nej, rederierna flyttar sina båtar och huvudkontor till grannländerna Danmark och Finland.

Svensk handelsflotta har de senaste åren i stort sett halverats! De finns inte många fartyg kvar för de svenska ungdomar som annars gärna skulle mönstra på för att ge sjömansyrket en chans. En hel näring håller på att förtvina! Sjöfartens betydelse för ett så exportberoende land som vårt kan knappast överdrivas. Om dessutom allt tal om hållbarhet, miljövänliga transporter, intelligent logistik och så vidare, inte bara ska vara tom retorik måste det följas upp med politiska prioriteringar och beslut.

Långväga godstransporter ska i huvudsak ske med järnväg och båt. Därför är det viktigt att vi kan behålla en livskraftig inhemsk rederinäring som kan axla den uppgiften som framtidens transporter innebär.

Det handlar i första hand om att införa tonnagebeskattning och ett svenskt internationellt register. Men inte bara det. Sjöfartsstödet bör också omfatta fler verksamheter än i dag, till exempel sjömätning och muddring. I samtliga dessa avseenden avviker Sverige negativt från övriga EU.

Det är också viktigt att den landbaserade infrastrukturen till våra hamnar prioriteras i de nationella planerna. Här i sydöstra Sverige handlar det främst om Sydostlänken. Varför ser det då ut som det gör? Jag kan bara gissa på antingen politisk ovilja eller inkompetens.

För det kan väl inte vara så illa att agendan är att föra över långväga transporter från båt till lastbil? En trend som redan smugit sig på. Finansminister Borg har dessutom mage att påstå att sjöfarten är en särskilt gynnad näring. Då borde väl rimligtvis den nuvarande utflaggningen varit förbytt i sin motsats! Tyvärr är så inte fallet.

Ännu märkligare blir det när man vet att det i riksdagen finns en klar majoritet för införande av tonnageskatt, men Borg vägrar lägga fram någon proposition. Här agerar moderaterna bromskloss på samma sätt som man så länge gjort i den viktiga frågan om den kommunala skatteutjämningen. Att så nonchalera riksdagens auktoritet är ett anmärkningsvärt sätt att hantera den representativa demokratin.

Kan man hoppas på ett trendbrott? Det vore verkligen på tiden att vi fick en sjöfartspolitik värd namnet!

Claes Jansson
Miljöpartiet Blekinge

Vill du kommentera den här texten? Skicka ditt svar till:
insant@miljomagasinet.se

Share